Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudstjenst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
740
»ttlltf skans.
CiKrtls.
ben och by, förenade med Gällstad, tillhörde
slägten Tre Rosors grefskap Bogesund. Kyrkans
ålder är icke bekant; men dess byggnad och
inredning tyckes antyda, att den tillhör de första
århundradena efter kristendomens införande i
Sverige. Kyrkan qvarstår ännu till murar, tak och
fönster och begagnas till sockenmagasin för begge
socknarne. Här märkes säteriet: Toarp saint
Al-torp , en mindre herrgård. Socknen hör till 1 kl.
regala pastorat. Den innefattar 401 mtl. med
1,934 invånare på en areal af 23,^9» tunnl , af
hvilka 2,985 äro sjöar och kärr. Adr. Ulricehamn,
(xitlltf Kkaiii. Se: lid/sunds socken,
(iärauile, eller CUiranile lieyt (af gæra, Isl.
geri, göra, Lat. ayeie, och heyl, otvifvelaktigt
detsamma, som Forntyska ordet heit, person), var
under medeltiden benämningen på skådespelare och
kan rättast öfversättas med aktör. Ordet gàra
begagnas ännu i mänga landsorter i stället för göra.
"Gurande" omtalas första gången vid konung
Birgers bröllop, då de andra dagen utförde (lera
lekar. Dessa utgjorde ett slags åskådliga
föreställningar af hjeltars och ädla jungfrurs äfventyr,
sådana de omtalas i sagorna. I liera landsorter är
det ännu sed, alt annandagen af ett bröllop (iras
med skådespel, utförda af "Gärande" bland
gästerna, hvilka uppträda med målade ansigten, ut- och
invända kläder och företaga allehanda slags gyckel,
sjunga, dansa, o. s. v. Om sommartiden utsiras i
sådanl ändamål ofla en stor oxe, prydd med band
och blomnior,’ och på hvars rygg sitter en
"Gärande" i någon löjlig förklädnad. Framför honom
gå musikanter, efteråt flickor och gossar, alla
utklädda, och så tågar mail omkring i byn, under
dans och sång.
fpKrilcr. Under tidernas lopp förvandlades
gengärd (se detta ord) ifrån sin första bestämmelse af
sammanskott vid konungarnes besök, till ständig
skatt, då gärder eller sammanskott i stället
uppkommo vid hvarjehanda tillfällen och behof; och
betecknades således med gärder alla extra-ordinarie
pålagor, eller hvad vi nu kalla bevillning. Gärder
utskrefvos således då konungen färdades igenom
landet; vid hans embetsmäns resor uti allmänna
ärender; till krigsmagtens och garnisoners
förplägande; till möten och herredagar; till slottens
byggande och underhållande, o. s. v., och härvid
bestämdes högsta delaktigheten efter bel sättning,
öller hvad hvar och en skattades vara "fullsädes"
uppå. Missbruken med sådana gärders olaga
påläggande lära hafva gått väl långt, emedan de
måste förbjudas vid straff af lif och gods. Bland
gärder omnämnas landtogs-gdrden, salpeler-gdrden ,
m. II. (se dessa ord). 1’reslerskaps-gdrden var känd
redan på 1500-talet, och utgjordes i början, likt
andra gärder, i sammansättningar af 4 till 8
prester. År 1582 antogs, att en gärd skulle
utgöras af den, som i sitt gäll hade 64 bönder,
hvilken gärd bestämdes till 18 daler, hvarmed menas
helgärds-bönder, hvadan ock de hemmanen
ågång-ne förmedlingar böra afses. Sålunda utgår gärden
ännu, belöpande sig till 9 öre för hvarje helt
gärde-mantal, hvarifrån ingen lägenhet får undan-
tagas, utom ödeshemman, till dess de åter
kunna blifva upptagne. För prebendc-gäll och
stads-pastorater utgöres ej denna gärd. Enligt 7 4 §. i
1809 års regeringsform kan Kongl. Maj:t, utan
rikets ständers föregående bifall, äska gärd af
Svenska folket, då nemligen krig uppkommit och
sammanskott behöfves af födoämnen för
krigsfolket under tåg eller marsch, ej då trupp är
förlagd ä någon ort, eller eljest |inder fortsatta
krigsrörelser. Vid denna sålunda lemnade tillåtelse till
utskrifvande af gärd, gifven i ändamål, att, vid
krigets början, då faran kan vara
utomordentligt stor, och nödiga anstalter till krigets
utförande till äfventyrs ej hunnit vidtagas,
krigsföretagen ej må uppehållas, är tillika det förbehåll
gjordt, att gärden genast skall med penningar af
statsmedlen betalas till de levererande, och det
till hälften utöfver markegångspriset å de
utskrif-ne varorna, på det nemligen hvarken
utskrifnings-rätten inå missbrukas, eller den ort öfvermåttan
betungas, hvarest utskrifningen måste utgöras,
lànrilcngitril är inbegripen under den allmänna
stängsel-författningen, hvilken rör fem serskild|a
klasser af bägnader, nemligen gärdesgärd, staket
eller plank, hägnader af träd, som brukas i
Sverige; vidare slengårdar, vattengrafvar, jordvallar
och lefvande bäckar. Alla dessa olika slags
stängsel äro fredade för åverkan och deras
beskaffenhet bestämd i lagen. Åverkan å gärdesgård
straffas med böter af olika storlek, allt eftersom
skadan skett af ondska och öfverdåd eller af våda,
och allt som gädesgården blifvit förstörd eller blott
skadad genom nedbrytande af störar; hvarjemte
skadan bör ersättas. Gärdesgård bör vara 2
alnar bög och hafva 2 alnars rum emellan hvarje
par stör. Huruvida gärdesgårdar eller annan
stängsel skall användas beror på olika orters seder,
tillgång på gärdsel, o. dyl.
Ciärils, ett härad i Christianstads län, kallas i
vårt Göthiska språk Gejers-hundari. Det
innefattar 19 socknar, nemligen: Träne, Djurröd, Vestra
och Östra Wram, Efveröd, Sönnarslöf, Uuaröd,
Svensköp, Hörröd, Maglebcm, Widtsköfle,
Degber-ga, Köpinge, Lyngsjö, Asum, Skepparslöf,
Esp-hult, Linneröd och Wä. Marken är i allmänhet
jemn med få eller obetydliga höjder; jordmanen
omvexlande; men i allmänhet bördig, så all
sädesodling och boskapsskötsel utgöra inbyggarnes
förnämsta näringsfång. I de flesta socknar linnes
skog till husbehof; men somliga sakna den belt och
hållet. Iläradet består af 3561 mtl. med (8,129
invånare på en areal af 135,639 tunnl., af hvilka
4,012 äro sjöar och kärr. Största strömmen är
Helge, hvilken utgör en del af landets östra
gr;in<-skillnad. De märkligaste ställena äro Maltesholm och
Widtsköfle. I förening med Albo och VVillands
härader, utgör detta härad en domsaga och c!t fögderi,
(■ärds kontrakt hör till Lunds stift, och
innefattar samma socknar som Gärds härad, med
undantag af Wä socken, som hör till Willands kontrakt.
Gärds kontrakt består af 9 pastorat, af hvilka 7
äro regala, 1 altern. reg. och patr. samt 1
patronelt, med tillsammans 17,554 invånare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
