Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudstjenst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
O&teoi
nen begärde af Kongl. Maj:t hjelp till "vinhålf
och att få höra Gods ord oftare. Till stöd
härföre anförde de: "att folkhopen ökats ansenligen,
så att pä 20 år hade tionde-jernet stigit dubbelt,
och i ödemarker, der ulfvar, ufvar och grymma
björnar baft förr sitt rendez-vous och sin röst der
npphäfvet i våra förfäders tid, Gud till ära,
Konungen och Kiket till nytta, Folk kunde
formeras." Under en längre tid fanns bär ingen prest
anställd, ulan Filipstads prester reste hit enligt
öfverenskommelse. Socknen består, jemte de fyra
andra annexerne, af 5j mtl. på en areal af 31 7,589
tunnl., af hvilka Gåsborn ensamt har 4,880 tunnl.
sjöar och kärr. Folknummern bär i socknen
utgör 1,445 personer. Adr. Filipstad.
Gasen och gnssl lagarne eller rttrspelet, en
folklek känd inom Upland, Westmanland,
Södermanland, Wermland, Östergöthland, Småland och
på Öland, m. fl. orter. En af deltagarne i leken
föreställer räf. Han sitter på en sten (i fria
luften), en stol eller dylikt (i rum). En annan,
vanligen en flicka, föreställer gåsen, och de öfriga
hennes ungar. Gåsen och ungarne ställa sig i rad
bakom hvarandra, hålla hvarandra i kläderna, samt
gå vissa hvarf omkring räfven, under sång:
"Kan-ka, kanka räfve-skall, Räfven är inte hemma;
Räfven är åt Nye-bro, Och äter stekta vingar!
Bonden kör och oxen drar, Lärkan sjunger, göken
gal, Allt i våra ängar, Om sommaren!" Raden
stadnar framför räfven, och gåsen säger: Vak upp
du falske räf!,— Räfven: Jag sofver intet så hårdt,
som jag snarkar till. Hurudant väder är det i dag?
— Gåsen: Regn och uselt väder. •— Räfven: Det
är ditt väder och inlet mitt. — Sällskapet förnyar
sin kringvandring, med samma sång, frågor och
svar. Sedan sällskapet, pä lika sätt, gått tredje
gången omkring räfven, och denne frågat:
Hurudant väder är det i dag? svarar gåsen: solsken
och vackert väder! — Räfven: Det är mitt väder
och intet ert! — Gåsen: Det skall vi nappas om!
— Räfven: Det må ske straxt. Nu springer
räfven upp för att fånga en af gässlingame, hvilken
försvaras af gåsen, som, med utbredda armar,
ställer sig framför bonom, och får ej med väld
undanskjutas, utan blott genom skyndsamma
vändningar förbigås. Härunder bålla sig ungarne
sorgfälligt bakom gåsen, men vid de hastiga
kröknin-garne, hvilka sålunda uppstå i raden af de
lekande, söker räfven tillfälle att borttaga den ena
efter den andra af dem. Den först tagna blir räf.
(Om denna äfvensom en annan uppteckning af
samma lek, samt melodien till sängen, se: Arwidssons
Svenska Fornsånger, Del. 111.)
Gåsevadsholm, säteri i Tölö socken af Hallands
län, bebyggdes år 1757 af dåvarande direktören
▼id Ostindiska kompaniet Sahlgren. Den vackra
karaktersbyggnaden är kringfluten af Rolfså. Tretton
hemman i socknen utgöia arbete till denna
egendom. Den har haft följande ägare: amiralen frih.
Sjöblad, öfversten frih. Maclean, af hvars enka
direktör Sahlgren köpte godset och gjorde det till
fideikommiss. Hans dotter, gift med kanslirådet
och kommendören frib. Claes Ablströmer, blef deraf
Gåta. 735
ägarinna och upplät dispositioheä deraf åt frih.
Aug. Silfverskjöld, som efter friherrinnans död
blef fideikommissarie till denna egendom.
G&singe, en socken, med Dillnäs, belägen i
Daga härad och kontrakt af Södermanlands län och
Strengnäs stift, 2 J mil S. från Mariefred.
Socknen hör till 2 kl. konsist. Den innefattar 431
mtl. och har 1,400 invånare på en areal af 18,746
tunnl., af hvilka 2,580 äro sjöar och kärr. Adr.
Malmköping.
Gäsklinlng, Jemtlands- och
Ångermanlands-dialekt, dermed benämnes smörgås.
GåsUrt, silfverört (Potentilla anserina), en
mångårig växt, hvilken föiekommer allmänt på
betesmarker, vid vägar och på åkrar i de flesta af
rikets landskaper. Roten, hvilken innehåller garfsyra,
kan begagnas till garfning, samt äfven såsom
nödbrödsämne.
GÅta är egentligen en i mörka talesätt framställd
beskrifning af egenskaperna hos ett ting, hvaraf
man vill att en annan skall gissa ordet till
densamma. Att kunna framställa eller lösa
invecklade gåtor ansågs i forntiden såsom bevis på ett
djupt förstånd, och sådana öfningar idkades vid
hvarje samqväm. Ännu i dag älskar allmogen på
det högsla en dylik förståndsstrid, och i vissa
landsorter är gåtlösningen, eller "gäta gåtor", ett
vanligt nöje, ej mindre vid gästabud, än inom
den busliga kretsen på lediga stunder. Den
bekanta gåtstriden emellan konung Hejdrek och
Gester Blinde utgör ännu den yppersta stammen för
vår allmoges gåtor, och ådagalägger på ett
förvånande sätt våra fäders djupsinnighet. Historien
härom är i korthet: I Göthaland regerade fordom
en vis konung vid namn Hejdrek, hvilken gjort det
löfte, att ingen skulle hafva så mycket forbrutit
sig emot honom, att han ju skulle få frid, om
han kunde framställa för konungen en gåta, som
denne ej kunde tyda. Till följd häraf utmanades
ban till en dylik gåtslrid af en mägtig man i hans
land, vid namn Gester Blinde, hvilken på det
högsta förolämpat konungen. Gester fruktade
emellertid ofärd, och offrade i sin nöd åt Odén, som
påtog sig Gesters skepnad och infann sig hos
Hejdrek. De gåtor, hvilka då framkastades äro
mästerverk i sitt slag, såsom t. ex.:
Gesler.–-Hvad är det,
Som gör folk talande,
På målet häftande
Och tigande?
Hejdrek. Gifven honom
Drycken godan,
Den gör folk talande;
Men då de mycket dricka,
Pä målet häftande
Eller tigande.
Gesler. Hemifrån for jag,
Bort färdades jag,
Såg, å väg, vägar;
Väg var öfver,
Väg var under,
Ocb väg å alla sidor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
