- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
658

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorfveda ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

658

Grafvård.

Granat.

betryggande af sina infall på Svenska sidan; men
hvilken i samma krig eröfrades af Svenskarne,
under Harald Stake. Lemningarne efter befästningen
hafva nyligen blifvit förstörda genom odlingar.
Grafvård. Rörande rättigheten, alt på de
aflidnes grafvar uppsätta grafvårdar, finnes ingen
annan inskränkning än den som följer af
äganderätten. Blott den som äger sin grafplats kan
vara försäkrad, att den grafvård han låtit uppresa,
kommer alt stå orubbad; derföre ser man också
grafvårdar af sten och dylik mera fast
sammansättning blott pä inköpta grafställen. Trädkors
och mindre varaktiga minnesmärken, hvilka resas
på allmänna grafvar, d. ä. sådana som ej af
enskildt person blifvit inköpta till egendom,
sönderfalla ofta eller kullkastas, då, efter åratals förlopp,
gräfningen på kyrkogården återkommer till
samma ställe. Deremot får ingen grafvård resas i
kyrkor, utan att ritningen är fastställd af Kongl.
Maj:t, en inskränkning, som Gustaf III stadgade
genom en kongl. förordning af år 1776.
Grand. Se: Begrafning.

Gram (mythol.), ett ryktbart svärd, tillhörigt
Sigurd Fafnersbane. Gram var det förträffligaste
svärd, som dvergarne någonsin hade smidt.
Sigurd profvade det på tvenne sätt, båda ganska
besynnerliga. Han högg först dermed itu ett stort,
jernbeslaget smidstäd, utan att svärdet fått den
ringaste skorra. Sedan lade han det i en flod,
hvars vågor drefvo en stor tapp ull emot
svärdet, och ullen blef genomskuren. När Sigurd, på
den ypperlige hästen Grane, sprängt öfver
Wafur-lågor (den eld, som omgaf den stolta
Bryn-hildas borg), och han sedan, på Gunnars vägnar
och i dennes gestalt, hållit bröllop med henne,
lade han svärdet Gram emellan sig och henne i
brudsängen.

Gram och Groa. Enligt sagan var den
sistnämnda konungens i Göthaland, Sigtrugs, sköna dotter,
hvilken beinligt flydde från sin fader med Danske
prinsen Gram Halfdansson, och gifte sig med
honom. Sigtrug kom efter med en här för att
hämnas denna skymf, och Gram mölle honom med en
lika styrka, då härarna rustade sig till ett
fältslag. Förut offrade man åt gudarne. Dervid fick
Gram det svar af oraklet, att svärfadern ej
kunde besegras genom jern och stål, utan endast
genom guld. Då lade Gram något af denna metall i
sin stridsklubba och med den fällde han Sigtrug,
hvilket man anser syfta på ett förräderi, då någon
eller några af svärfaderns egne män låtit köpa sig
af mågens guld.
Grammatit, tremolit, en hornblende-art, och
således tillhörande slägtet silikater, består af
kisel-syrad kali och kiselsyrad talkjord, vanligen
kristallinisk eller i stalaktitiska stråliga massor,
per-lemo-, siden- eller glasglänsande, hvit, gråaktig,
gul, röd, blå eller grönsvar t. Förekommer i små
ljusgula, kristalliniska korn i Sala grufva, samt
vid Thunaberg i Södermanland.
Grainuar (mythol.). Så hette en konung i
Sverige, far till den ntmärkt starke och storväxte
Habrod, hvilken var förlofvad med den tjusande

sköldmön Sigrun. Helge, som äfven älskade
henne och var älskad tillbaka, anställde dock krig
emot hennes fader. I detta slag stupade Gramnar,
tillika med sin son Habrod, vid en klippa, kallad

Frekastenen.

Gran (Pinus abies), ett allmänt bekant barrträd,
hvilket förekommer från öfre och inre delen af
Skåne upp till den högre skogsregionen i Lappland,
allmänt, helst på lerbotten i fuktig hvarken för
fet eller mager jord, mindre frodigt på
sandbotten, om den ej är betäckt med mylla, och trögt
i sänk mark, hvarpå dock virket blir ganska segt.
Vid 100 till 120 års ålder infaller dess rätta
bugg-ningstid; dock kan det bibehålla sig friskt ända
till 200 år, så vida det ej växer på otjenlig mark,
då det redan vid 30 är kan börja taga innanröta.
Veden begagnas, såsom kändt är, så väl til)
byggnader och hägnader som till bräder och bränsle,
barken till garfning, och kådan til) terpentin- och
harts-beredning. En artförändring af den vanliga
granen, kallad slokgran, med långa hängande
grenar, hvilka hafva barr endast emot ändarne,
förekommer sparsamt på några ställen i riket. För
öfrigt förändras trädets utseende och växt
betydligt af olika växtställen, i följd hvaraf det får
olika beoämningar, såsom: gårgran, bänggran och
myrgran.

Gran eller Uranius, Nikolaus Andrea*» (odd

i Strengnäs; men död såsom fys. professor i
Helm-städt. Berömd för sin lärdom och känd för flera
disputationer, samt en Memoria Svercheri Simonis
Provinc. Jmhcis ty M illium Præfecti, hade mycken
böjelse för påfviska läran; men man vet ej med
visshet om han öfvergått till densamma, utan blott
att han af sådan orsak afslog elt honom erbjudet
professors-embete i Upsala.
Gran, Olaus Stepliaui, en Lapp, var den
förste pastorn i Lyksele Lappmark. Han utgaf 1668
en bok, i frågor och svar, till Lapparnes
undervisning i kristendomen, och 1669 elt Vanuale
Lapponicum. Han dog 1690. Sedan denna tid har ban
haft flere efterträdare, bland hvilka Olof Gran var
den, som öfvertalade Lapparne att förkasta sina
trolltrummor, hvilka högtidligen utlemnades till
honom år 1723, med löfte, att sådana aldrig mera
skulle begagnas.
Gran, öfver-, en socken med Ytter-Gran,
belägen i Håbo härad och kontrakt af Upsala län
och stift, 2 j mil S.S.V. från Upsala, vid Mälaren.
Socknen hör till 2 kl. reg. Den innefattar 43 4
mtl. med 1,055 invånare på en areal af 8,563
tunnland, af hvilka 40 äro sjöar och kärr. Adr.
Ekolsund.

Gran, Ytter-, annex till Öfver-Gran, belägen i
samma härad och kontrakt som modersocknen, 3
mil S.S.V. från Upsala, vid Mälaren. Socknen
består af 9^ mtl. och har en areal af 4,073
tunnland, hvaraf 30 äro sjöar och kärr. Folknummern
uppgår till 278 personer. Adr. Ekolsund.
Granat, en art mineralier, börande till slägtet
silikater, hvilka till grundkrislallformen äro
öfverensstämmande, isomorfa, äfvensom till flera andra
fysiska egenskaper lika, men till sammansättningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0662.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free