Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
578
Fnnek.
Furste.
Funck, Alexander, den föregåendes brorson,
proto-notarie i bergs-kollegium, med bergsråds
titel, blef år 1743 ledamot af
vetenskaps-akade-mien, hvars senior han var år 1795, och afled
1797 d. 8 Nov. i en ganska hög ålder.
Författare till en Beskrifning öfver tjäru- och kol-ugnars
inrättande; Undersökning om Åtvidabergs kopparverk,
samt Anmärkningar i bergshushållningen.
Funck, Jakob, en ganska utmärkt
fortiflkations-officer, född i Carlskrona år 1716, och död ogift
i Stockholm den 1 Maj 1788, hade en
omvexlande och händelserik lefnad. År 1745 lemnade ban
Sverige, såsom konduktör vid fortifikationen, for
att bivista kriget i Flandern, utgaf tvenne
arbeten öfver belägringarna derstädes, hvilka
förvärfvade honom tvä gratifikationer i Frankrike och en
pension i Sverige, samt gjorde hans namn kändt i
Europa. Uan fick uppdrag att undervisa prinsen
af Anbalt-Zerbst i arkitektur och fortifikation,
gick i Engelska Ostindiska kompaniets tjenst och
erhöll inspektionen öfver alla dess fästningar uti
Indien, utmärkte sig vid flera tillfällen, särdeles
genom iståndsättandet af Bombays fästningsverk och
anläggningen af en ny stad på ön Durmapatam,
hvilket väckte guvernörens afund och föranledde
en undersökning i England, som hade till följd
nämnde guvernörs och en Indisk konselj-ledamots
afsättning, hvaremot F., hvilken haft den olyckan
att genom ett skeppsbrott förlora all sin egendom,
fick en gåfva af kompaniet och blef
öfverstlöjtnant i Engelsk tjenst. På Havanna bidrog han
väsendtligen till eröfringen af Moro Castle, genom
uppfinningen af ett nytt slag sappe, betäckt af
skanskorgar och sönderhuggna kabeltåg. Han hade
äfven uppfunnit ett instrumenf, hvarmed man
kunde från sjön noggrannt afrita kuster under
förbiseglingen, blef öfverste i Svenska bären, R. af S.
O., brigadier i Portugisisk tjenst, ledamot af
vetenskaps-akademien, af vetenskaps-societeten i
Upsala och ett par utländska lärda samfund.
Fundainenter. Så kallas de förrådshus på
Skeppsholmen i Stockholm, der flottans segel och
tåg-verke förvaras.
Fundin (mythol.). En af de många dvergar, som
bodde i jordhålor och stenklyftor.
Fuuk, Henrik, en Tysk ifrån Wismar, erhöll
år 1624 tillstånd att i Kalmar anlägga ett
mynten, emot en årlig afgift till kronan af 2,000
daler, och der mynta Svenska två-örsstycken af
silfver till vanligt skrot och korn. Ehuru man snart
röjde, att här gjordes falskt silfvermynt och
ehuru man var ganska missnöjd med kopparmyntet,
förstod dock bemälte Funk, att, under d. 13 Febr.
1627, skaffa sig nytt tillstånd, att äfven slå
runstycken, dock under riks-rådens noggranna tillsyn.
Som denna var svår för dem att utöfva och
mynt-mästaren, hvilken beskrifves som en
vinningssni-ken man, umgicks med allehanda oredlighet,
flyttades han snart med hela mynteriet till Stockholm.
Fuukliaiuiuar. Se: Villingsbergs bruk.
Funt. Se: Dopfunt.
Furilen, en ö i närbeten af Gottland, på hvil-
ken man anmärkt grottor i bergen. Den har en
bamn, kallad Herrevik.
Furingstad, en socken, belägen i Lösings härad
af Östergöthlands län, Lösings, Bråbo och
Mem-mings förenade kontrakt af Linköpings stift, £ mil
N. från Söderköping. Kyrkan är tillbyggd år 1734,
hvalfvet prydt med målningar från katholska
tiden och altartaflan af Hörberg. Om
kyrkoherdebostället Yialterstads ägor var år 1480 tvist,
kyrkan kallades då Fämestad, ägorna igenvunnos till
bostället. Här märkes: Lostad, 1 mtl. säteri,
kallades förut Ledstad och Lodstad. Det har tillhört
slägterne Kosenbjelke, Geete, Ulff, Stenbolm, Spens,
Taube. Lilla Skärby, välbebygdt hemman om 1
mtl. Socknen bör till 2 kl. konsist. Den
innefattar 34 £ mtl. med 538 invånare. Dess areal
utgör 3,587 tunnl., af hvilka 35 äro sjöar och
kärr. Adr. Norrköping.
Furnian, fttfataf Adolf von, lärer hafva
tillhört en Tysk adlig ätt. Man känner icke bans
äldre krigarebana; men väl att han deltagit
isläget vid Pultava och följt Carl till Turkiet, samt
blef, med öfverste Gylleukroks korps, fången vid
Karnowitz. Ar 1719 lyckades han att med flykten
rädda sig ur fångenskapen, och hemkom till
Sverige, der han fick majors-titel. Då nian år 1723
skulle anställa alla hemkomne officerare, anviste
man åt major Furman en fendriks-indelning vid
Södermanlands regemente, hvilket förslag väckte
hans förtrytelse, emedan ban, såsom han yttrade,
var van att tjena sig uppföre, icke utföre. Han
tog derföre afsked och blef således obelönad för
sina tjenster och sitt lidande, arrenderade
War-stads säteri i Södermanland, köpte sedan ett par
gårdar i Husby och dog år 1764 i knappa
vilkor, 84 år gammal.
Furst, Carl Jolinn, öfver-fältläkare vid flottan
i Carlskrona, R. af W. O., född 1791. Fadern var
stads-fältskären i Carlskrona, assessor Absalon Furst.
Den förstnämnde har utgifvit i läkare-sällskapets
årsberättelser: Beskrifningar och Sjukdomshistorier
om tvenne polyper i hjertat.
Furste, furstendöme. Uti sitt testamente,
dateradt d. 1 Juli 1560, hvilket dessförinnan på
riksdagen samma år blifvit ständerna meddeladt och af
dem gl]]adt och samtyckt, hade Gustaf I såsom
arf-konung förordnat, att, jemte det kronan skulle
tillfalla prins Erik, de öfriga af hans söner,
prinsarne Johan, Magnus och Carl, skulle till
underhåll och förläning erhålla furstendömen, hvilkas
omfång och beståndsdelar testamentet äfven
bestämmer. Dessa furstliga län, med "alla theras
underliggande land, folck, adel, clerkerij, borgare,
bönder, skatt, ränther, tull, åker, skogar,
bergverk, m. m., och in summa med alle theres
tilbe-höringer och nyttigbeeter, lika som wij them pà
cronones wägna sjelffue innehafft — platt intet
undantagande", skulle furstarne erhålla till
everl-delig besittning och öfvergå på deras
"effterkom-mande mansärffuingar", så att om någon
innehafvare utan mansarfvinge afled, skulle länet
återfalla under kronan. Länsinnehafvaren skulle vara
konungen och kronan till "buldskap och trohet för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
