Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vogel blir.
foglar.
527
orden, född i Götheborg år 1787, kom helt ung
till Stockholm, der han studerade
bildhuggarekonsten under Sergels handledning. Han röjde snart
utmärkta anlag, hvilka han isynnerhet ådagalade i
åtskilliga arbeten öfver ämnen ur nordiska
mytho-logien. Utrest till Italien pä ett kongl. stipendium,
bar han vistats derstädes i några och tjugu år,
med undantag af ett kort besök, som han år 1845
gjorde i fäderneslandet. Delta har derföre icke
gått miste om frukterna af hans snille, dem ban
tid efter annan hemskickat, och hvilka til) största
delen pryda kongl. museum. Bland dessa förtjena
isynnerhet nämnas Odens, Thors och Balders
kolossala bildstoder, en Apollo och en Venus, m. fl.
VogelbUr, fogelkörsbär (Prunus avium), ett
mindre träd, som förekommer vildt pä Kinnekulle och
Billingen i Westergöthland, vid Häckeberga i Skåne,
vid Skuru gata nära Ekesjö, vid Östen i Halland
och några flera ställen. Bären användes torkade
i bushållet och veden af snickare, svarfvare och
musikaliska instrumentmakare.
Vogelfor*, ett- jernbruk i Högsby socken af
Kalmar län. Ilar 3 härdar och 900 skepp:d privil.
årligt smide. Hammarskatten är 9 skepp:d. Här
idkas tillika manufaktur-smide, allt af eget
tackjern. Skeppar på Kalmar. Bruksstämpeln visar
tvenne mot hvarandra vända F. Ägare II. O. af
Harmens.
Vogellri eller Vriilltts kallas den, som, för
begångna brott, är ställd utom samhällets
gemenskap. Ett sådant förhållande fanns redan i
Skandinaviens äldsta lagstiftning. Helgerånaren och
den fege nidingen, hvilken vägrade upprättelse för
begånget dråp, var fridlös. Ännu förekommer i
vår gällande lag benämningen af fridlös, och
sjelfva saken äger rum, då vissa brottslingar, genom
flykten, dragit sig undan rättvisan. Fridlös
blifver den gäldenär, som rymmer undan sina
fordringsägare och ej söker lejd eller inom ett år gifver
laga förfall tillkänna. Fridlös blifver ock
dråparen, hvilken flyr och antingen försummar att söka
lejd inom natt och år, eller också ej begagnar
lejden utan blifver yttermera borta, utan laga förfall.
Vogeln, en klippa 4 mil från Öregrund. Se:
Björn och Fogeln.
Vogelnta, en egendom om 4 mtl. i Julita socken
af Södermanland, utgör med underlydande, 15^
mtl., har 33 stycken arbetstorp, 8 trädgårdstorp,
samt 2 skattlagda utjordar. Riks-rådet frih.
Fabian Wrede skref sig till denna gård och dog
härstädes d. 17 Febr. 1768; den ägdes sedan af
exel-lensen, fältmarskalken grefve Fabian Wrede, som
dog d. 16 Febr. 1824, och innehafves nu af dess
arfvingar.
Vogeltofta, annex till Löfvestad i Färs härad
och Malmöbus län; men beläget i Albo härad af
Christianstads län, 2f mil V.N.V. från
Cimbrishamn. Socknen består af 15£ mtl. och har 910
invånare. Dess areala vidd ar 6,850 tunnl., af
hvilka endast 4 utgöra sjöar och kärr. Adr.
Cbri-stianstad och Andrarum.
Vogelvieker, tranärter (Vicia cracca), en
ärtväxt, hvaraf tvenne artförändringar förekomma,
den ena mångårig, på åkrar och ängar öfverallt
i riket med undantag af Lappland; den andra
årlig, på sandiga åkrar i södra Skåne, på Öland,
o. s. v., är en god foderväxt, men uti åkrar ett
besvärligt ogräs.
Vogelvlk eller Vnllevik, annex till
Wäsehä-rads socken, beläget i Wäse härad af Wermlands
län, mil O.N.O. från Carlstad, vid Wenern.
Socknen består af 27^ mtl. och har 1,498
invånare på en areal af 18,399 tunnl., af hvilka 1,150
äro sjöar och kärr. Adr. Carlstad eller
Christine-bamn.
Vogel vik, annex till Holmedal, beläget i
Nordmarks härad af Wermlands län, 12 mil V. från
Carlstad. Socknens areala vidd är 20,991 tunnl.,
af hvilka 6,990 äro sjöar och kärr. Den består
af 13^- mtl. med 942 invånare. Adr. Carlstad.
Vogelvik, sätesgärd i Tryserums socken af
Kalmar län, belägen på en holme i sällsjön och
medelst tvenne långa broar förenad med fasta
landet. Har i början af 1300-talet tillhört Ulf
Ambjörnson Sparre, dess första kände ägare;
på 1400-talet Knut Bonde, Th. Bjelke, konung
Carl VIII Knutsson, såsom enskild man.
Gyllen-stjernska slägten ägde det från 1470 till 1720,
hvarefter det har tillhört slägterna Horn, Thott
och Posse. Här finnes ett bibliothek om 3,000
band, af det bästa nyare litteraturen alstrat.
Under Fogel vik lyda ett tegelbruk, samt 2h\
hemman. Ägaren har alllid utöfvat jus patronatus i
församlingen. Ilär är ock cn fattigskola, stiftad
år 1819.
VogelVrt, jungfru Mariæ lin (Polygala vulgaris),
en mångårig växt, hvilken förekommer på torra
betesmarker och ängar, nästan öfverallt i riket, från
Skåne till Norrland allmänt. Roten förblandas
stundom med den af Polygala ainara, bitter fogelört,
som förr användes i medicinen.
Voglar äro ryggradsdjur, utgörande andra
klassen af dessa, och hafva varmt blod, andas
medelst lungor, samt fortplanta sig genom ägg,
hvilka utkläckas utom kroppen, genom inflytande af
värme, vanligen frambragt geuom fogelns ligg—
ning, rufvande, derpå. Kläckningen sker antingen
i mer eller mindre konstigt byggda bon, i träd
eller på höjder, eller blott uti ett enkelt läger på
marken, kalladt båle eller rede. Likasom däggdjuren
äro foglarne försedde med fyra yttre lemmar,
nemligen vingar och ben; men i stället för bår
äro de beklädda med dun och fjäder, af hvilka de
senare utgöra yttersta betäckningen, samt
isynnerhet äro utmärkta i vingarne och stjerten.
Fjädrarne fällas årligen, eller till och med oftare,
och ersättas af nya, hvilket får namn af
ruggning. Tänder saknas bos foglarne, och deras
bornartade läppar, kallade näbb, tjena icke
egentligen till tuggning af födo-ämnena, ty dessa
sönderstyckas endast dermed, eller sväljas till
och med hela, hvaremot sjelfva tuggningen, bos
flera arter, förrättas uti en egen starkt
mnska-lös måge, som får namn af örmage, med
tillhjelp af kärnskal, sand eller småstenar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
