Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
• FI Hk ja.
Fogdö.
525
Flükja. Med detta ord beteckna», i Wermland,
en sak af intet värde, hvadan fläckijr eller ftdtjer
betyder en man utan mannamod, eller en sådan,
som man i allmänhet benämner mes. När folket
i Jösse härad, efter sin urgamla vana, undfägnar
fremmande, sker det merendels med en ursäkt:
"Håll till godo, det är ej annat än en fläkja", d. v. s.
det är så ringa att jag skäms att bjuda. Ftåk och
flàker, har samma betydelse som fläkijr, och
brukas sällan i god mening.
Flftskbodal, proviant-förvarings-rummet på ett
handelsfartyg.
Fliinkgrafven. Se: Balsberg.
Flitg, Hartwig, var fogde på Gripsholm åren
1435 och 1436, men då Södermanländningarne och
Dalkarlarne anryckte för att belägra slottet,
uppbrände han det sjelf och flydde derifrån.
FlUgfors eller Ilnkanbodn, kopparverk i
Ramsbergs socken i Nerikes län, 6{ mil från Örebro,
och har förut tillhört Gammelbo bruk. Här är en
kopparhytta. Grufvorna till detta verk äro
belägne | mil söder om Ramsbergs kyrka. Ilär
fortsattes år 1822 malmbrytning med stor drift, och
hade derstädes ifrån år 1815 till år 1821
upp-brutits 26,582 skepp:d malm, som vid Flögfors
smältverk gifvit 1,161 skepp:d 19 lisp:d
garkop-par, utvisande således malmens fyndighet vara 44
procent. Delägarne i Håkansboda grufvor erhöllo
år 1840 privilegium på en profhvtta härstädes
under tre år, och tillverkade påföljande året af
Håkansboda malm 60 skepp:d 9 lisp:d stapelstadsvigt
garkoppar. Se vidare: Häkanboda.
Flötser kallas nästan horisontela lager af
åtskilliga bergarter, hvilka, lägrade öfver hvarandra i en
viss ordning, betäcka urbergen till större eller
mindre del och bilda de så kallade
öfvergångs-och flötsbergen. Se vidare: Berg.
Fock * Berndt Wilhelm. Ätten härstammar
från öfverste-löjtnanten, kommendanten på
Kexholm, Henrik Foch, som adlades år 1651. Berndt
Wilhelm, son till öfverste-löjtnanten Reinhold
Wilhelm F., föddes d. 19 Aug. 1764, blef vid 15 års
ålder fendrik; men trädde följande året i Fransk
tjenst, der han dock qvarblef endast ett år,
befordrades efter hemkomsten, så att han år 1789
var kapiten och 1802 öfverste-löjtnant, blef
under 1808 års krig general-intendent vid hären på
Åland, 1812 landshöfding i Upsala län, friherre
och K. N. O. Är 1817 blef han ordförande i
allmänna magazins-direktionen med presidents titel,
tog afsked från landshöfdinge-befattningen 1830,
och blef 1836 tillförordnad öfver-post-direktör,
hvilket embete han dock innehade endast några
månader, emedan han dog d. 15 April 1837,
ef-terlemnande namnet af en skicklig, nitisk och
driftig embetsmän.
Fotlernöt har varit en räntepersedel. Den
tillkom under konung Gustaf I:s tid, år 1528, och
bestod i kreatur, dem vissa bönder borde
gemensamt uppföda under vissa år, till Kongl. Maj:ts
förnödenhet. Mot detta åliggande åtog sig allmogen en
afgift, kallad städsel- och fodernöts-penningar,
hvilken utgick med 2 daler s. m. af hvarje bel gård
och af de mindre i förhållande dertill, och skulle
fodernöten underhållas vid kungsgårdarne.
Fogat är en gammal titel på en embetsmän,
hvilken äfven kallas slottsfogde, och tillades redan
den mägtige Bo Jonsson Grip, hvilken år 1368
var fogat på Stockholms slott. Nu bär öfver- och
under-ståtbållarenas närmaste man denna benämning.
Ilan förrättar hvad till exekutionsverket hörer,
samt har uppsigt öfver Riddarholmskyrkan, jemte
andra kronans hus, vedgårdar, fängelser, samt
öfver fångar och brottslingars afskaffande.
Fogdar|i, en egendom om 3 4 mtl, frälse i Bosjö
klosters socken af Malmöhus län, är väl bebyggd,
har vattenqvarn, god åker och skog. Äges af
landtbrukaren Schartau.
Fogdhytte grufvor i Nora socken af Westerås
län. Deribland märkas isynnerhet Stora Svartbergs
grufva och Södra Glipse-grufvan, samt
Wret-gruf-van, Taberget, Karaberget och Rödberget, samt 4
mindre grufvor vid Kopparbacken, äfven på
Fogd-bytte mark.
Fogdonius, Josef, son till kyrkoherden Matthias
Andreæ på Fogdö i Södermanland, af hvilken
socken han tog sitt namn. Genom sin qvickhet och
liflighet behagade han mycket Peder Jonæ,
hvilken sedan blef biskop i Strengnäs, så att han
understöddes af honom på allt sätt, och fick åtfölja
hans son på en utländsk resa. I Frankfurt an der
Oder erbjöds honom magistergraden, hvilken han
afslog, emedan han icke ansåg sig värdig
densamma. Hemkommen, blef han græc. ling. lektor och
sedan rektor, och lät preslviga sig år 1598, då
redan en 36 års man, för att undgå ett politiskt
uppdrag, hvilket hertig Carl lärer hafva bestämt
åt honom. Är 1603 predikade han i
Tynnelsö för Carl, hvilken fann sig så uppbygd
deraf, att han samma dag utnämnde honom till
kyrkoherde i Strengnäs, der han två år senare
blef domprost. Detta embete innehade han i nära
54 år, till sin död år 1656, då han skall hafva
uppnätt 94 år. Drottning Christina beskrifver
honom såsom en man af låg karakter och anför
såsom exempel, att då han friat till förre biskopens
i Strengnäs dotter, men fått afslag, for han 1 ill
Stockholm och gifte sig der med den första piga
han mötte. Detta kunde vara mera följden af en
nyck, än af någon lågsinthet. Uti Biograph. Lex.
uppgifves hans hustru hafva varit prostdotter från
Örebro, med hvilken han haft 12 barn, hälften
söner och hälften döttrar.
Fogdö, en ö i Mälaren, utgöres af tvenne
socknar, af hvilka Fogdö är moderförsamling och har
till annex Helgarö socken. Den är belägen i Åkers
härad af Södermanlands län samt Öfver-Selö
kontrakt af Strengnäs stift, 1 mil N.V. från
Strengnäs. Pastoratet hör till 1 kl. prebende och
patronaträtten utöfvas gemensamt af ägarne till
Ilessel-byholm, Bergshammar och Edeby. Gezelius, i sitt
biografiska lexikon, berättar att biskopen i
Strengnäs, Lundius, hade såsom barn insomnat i kyrkan,
och då han sökte tränga sig ut genom den
stängda dörren, fastnade kroppen och hufvudet på det
sätt, att dörren måste söndersågas för att befria
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
