Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Flikmåie.
FJalar.
503
iosjöfiskar, hvilka han med sia utmärkt skarpa
syn upptäcker från betydlig höjd och griper med
klorna, samt upplyfter ur vattnet, äfven då de
äro af (lera skålpunds tyngd, och bortför till
något träd för att förtära dem; likväl händer det
stundom, att då han angriper alltför stora fiskar,
dessa draga honom med sig under vattnet.
FiskinÅse, måse, måka (Larus canus), en till
sim-foglarnes första familj börande fogel, af 17 } tums
längd, ofvan askblå både på rygg och vingar, det
öfriga af kroppen snöhvitt; sex vingpennor i
spetsen svarta, två med hvita band framom den
svarta spetsen, näbben bos den unga fogeln i första
året svart, i andra året främst svart, bakåt blek,
hos gamla foglar gröngul, bakåt vaxgul; i
vinter-drägt är fogeln något olika, honan något mindre än
hannen. Förekommer allmänt och talrikt vinter
och sommar vid våra hafskuster och skärgårdar,
ända npp till VVesterbotten, äfven vid insjöar och
mindre vatten långt upp i landet, till och med
sådana som ligga ofvan snögränsen, och hvilka
stundom ännu i Juni äro belagda med snö och is.
De finnas alltid i större eller mindre (lockar, och
då storm nalkas flyga de stundom i talrika skaror
flere mil ifrån hafvet inåt landet. De simma och
flyga lätt, samt gå och löpa äfven skickligt på
marken. Det läte de under häcktiden låta
höra i flygten, är ett fint "giit giit giit" och
stundom "kyo kyo kyo." Födoämnena utgöras af fisk,
skorpdjur, maskar, musslor, m. m., men äfven af
sädeskorn, hvilka de om våren upplocka på
nysådda åkrar, hvarigenom de derstädes göra skada.
Fortplantningen sker på stränder, holmar och skär,
så väl vid insjöar som vid hafvet, och honan
lägger 3 (sällan 2 eller 4) grönaktiga eller
gulbrun-aktiga, blekare eller mörkare, med svartbruna och
gråa fläckar beströdda ägg, af 2$ tums längd och
1 tum linjers tjocklek på en botten af sjögräs,
tång, o. dyl. Köttet samt fjädern är
oanvändbara, äggen deremot goda.
Flsk>tioncIe tillkommer kyrkoherden, enligt äldre
och senare författningar, och omtalas redan i
landskapslagarne och har sedermera blifvit bekräftad.
"De vid Saltsjön bo och ringa åker hafva, skole"
i stället för afradstionde, "gifva, hvar skärbonde,
som hafver egen båt (notebåt), om våren 4 band
fisk" (knippe, obestämd mängd, så framt det ej är
detsamma som bast, 24 stycken) "och om hösten
‡ tunna ströming (saltad), efter som presten af
andra notedrägter äger en lott (T\j) bekomma."
Sådan tionde utgifves på ehurudant sätt än fisket
idkas, om sommar eller vinter, oskifto, d. v. s.
utan afdrag eller förutgången afkortning. I
författningarne nämnes skärebonde, hvilket tyckes
antyda att denna tionde-afgift egentligen utgår i
skärgårdarne, der fiske utgör hufvudnäring; inen ej
uppe i landet, der ock afgiften icke lärer pläga
utgöras. För bestämmande af detta tiondes belopp
hafva åtskilliga sätt blifvit vedertagna. På en
del ställen ^ af hvarje notvarp-, pä andra hvart
10 dygn; på ännn andra, isynnerhet för vissa
fiskslag, hvar 10 fisk, hvart 10 pund, vid
hvilket allt öfverenskommelse eller sedvanlighet äro
gällande. Äro fiskare ifrån en socken och idka
fisket inom en annan sockens vatten, då gifves
half tionde åt kyrkoherden der fiskrarne bo, och
half tionde åt kyrkoherden i socknen der de ro.
På Gottland utgifves fisk-tionde ej efter garnet,
utan efter "som Gud gifver välsignelsen";
äfvensom af land och strand, lefvande eller dödt, ehvad
namn det hafva kan.
Fisktärna, tärna, hättentärna (Sterna hirundo),
en till simfoglarnes första familj, måsar, börande
fogel af 154 tums längd, med röd, mot spetsen
svart näbb, röda ben och fötter, hufvudet svart
nedom ögonen och åt nacken, strupen och sidorna
af hufvudet rent hvita, likasom de undre delarne i
allmänhet samt öfvergumpen, det öfriga med
ask-blå anstrykning; honan mindre än hannen, med
mindre rent hvitt på öfvergumpen. Förekommer
allmänt om sommaren, och talrikast vid
hafssträn-derna ända från Skåne upp inom polcirkeln;
anländer om våren och flyttar åter bort i September.
Han lefver vanligen flera par i sällskap, och
flyger nästan beständigt öfver vatten, för att
upphemta sina födoämnen, som bestå af lefvande
fiskar, räkor och andra skaldjur, på hvilka han med
pilens hastighet nedskjuter och under flygten låter
ban höra ett läte, liknande "kriäh kri kri kri",
stundom äfven, då han blir ond eller rädd, ett sträft
"kriäh kriäh." Sina ägg, hvilka äro till färgen olika,
ibland ganska bleka, nästan perlgrå, vanligen
oliv-färgade, alltid svart- eller gråfläckiga, 1 tum 5 4
linjer långa, 1 tum linje tjocka, lägger honan
till ett antal af 2, 3, sällan 4, på några torra
grässtrån i en håla i sanden vid vattubrädden,
eller ock på ett skär eller en sten öfver vattenytan.
Hvarken kött eller fjäder äro användbara.
Fiskus är ett gammalt, nu mera föga brukligt
namn, liktydigt med kronans inkomster eller de
verk, som emottaga och förvalta detsamma.
Benämningen finnes qvar i ordet fiskal, ehuru detta
fått en vidsträcktare betydelse. (Se detta ord).
Fitja, en socken, med Iljelsta, belägen i Lagunda
härad och kontrakt, Upsala län och stift, 2 | mil fr.
Enköping, 2 mil S.V. fr. Upsala vid Mälaren.
Socknen bör till 3 kl. konsist. Den har 330 inv. och
består af 22 mtl. Dess areal utgör 2,6S5 tunnl., af
hvilka endast 40 äro sjöar och kärr. Adr. Ekolsund.
Fituna, en sätesgård i Sorunda socken af
Södermanland, 4j. mil från Stockholm. Här landsteg
konung Christian I och lägrade sig sedan vid
Grö-dinge kyrka. Riksråden Johan Pedersson Bååt,
hvilken slägt gården af ålder tillhört, samt
Dio-nysius Beurreus skrefvo sig till Fituna, som nu
äges af exellensen baron Carl Bonde.
FJalar (mythol.). En eldröd tupp, som gol vid
verldens nordliga sida. Förmodligen en sinnebild
af norrskenet. (Finn Magnusen.)
FJalar (mythol.). Bror till Gölar. Desse voro
tvenne dvergar, desamme som tillredde det
kostliga skaldemjödet. F.n namnkunnig vis, benämnd
Qvaser, kom, under en resa, till de begge
brödernes boning. I stället att bevisa honom gästfrihet,
slagtade de honom och läto hans blod rinna i en
kittel, Odrärer, samt tvenne fat, Bodn och Son.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
