Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erpur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Examen*
Kxegetik.
44U
Ktainen kallas det offentliga förhöret med
lärjungar vid ett läroverk. Sådana förekomma i de
ofTenlliga skolorna ordentligen på vissa tider,
vanligen tvenne gånger om året. I de skolor, der
s. k. fri flyttning äger rum, anställes examen med
hvarje yngling, så snart han begär alt blifva
examinerad i något ämne i en viss kurs. Vid
uni-versitelerna intaga examina en lika viglig, som
alltför stor plats. Nästan alla studier riktas pä
undergåendet af någon viss examen; ett af examen
oberoende vetenskapligt studium är sällsynt, och
staten fordrar aflagd examen, såsom ett vilkor för
inträde i tjenst. Den stora vigt, som fästes vid
examen, öfverklagas ofla, ehuru det vore fara
värdt, att, i fall examen icke funnes*, skulle
studierna blifva ännu mindre. Universiteternas
examina äro af tre slag, först student-examen,
hvilken föregår erhållandet af akademisk
medborgarrätt; för det andra embets-examina för blifvande
tjenstemän och slutligen examina för någon
akademisk grad. I de flesta fall bestå dessa examina
af ett enskildt samtal eller s. k. tentamen, hvilket
utgör hufvudsaken, samt den egentliga examen,
som är för kort, för att vara ett fullständigt
lär-domsprof. Efter examen gifves betyg, och detta
bestämmes med afseende å tentamen och examen.
Den förra kan för hvarje ämne räcka flera
timmar, den senare för alla ämnen tillsamman aldrig
längre än som svarar emot två à tre tentamina.
I de civila embets-examina anses utgången gifven
när tentamen är förbi; icke så i den filosofiska
kandidat-examen, hvilken föregår magistergraden,
emedan der fordras ett visst antal godkännande betyg.
Huruvida detta antal är uppnådt blir först kändt
genom hopsummering af betygen efter examens
slut. I student-examina brukas mera sällan
tenta-tamina, och blott af dem, hvilka göra anspråk
på höga betyg. Deremot räcker denna examen
längre än de öfriga, nu mera åtta timmar. Så
väl den, som de flesta akademiska examina, är
företrädd af skriftliga prof, på Latin i de flesta
fall, men för kameral-examen på Svenska. Vid
den presterliga lärokursen följa de skriftliga
profven efter examen. De civila embets-examina
hållas för öppna, de öfriga för slutna dörrar. De
examina, som universitetet anställer, äro
dimis-sions-examen från theologiska fakulteten, den de
undergå, hvilka egna sig åt prest-embetet;
bergsexamen för anställande vid bergverken och i kongl.
bergs-kollegium; hofrätts-examen för inträde i
rättegångsverken; kansli- och kameral-examina för
de öfriga förvaltande verken. Den vetenskapliga
lärdomen, som utmärkes med akademiska grader,
är äfven betecknad med examensbetyg, nemligen
kandidat- och licentiat-examen för de tre öfre
fakulteterna, samt kandidat-examen inom den
filosofiska. Härtill måste, hvad juridiska och
medicinska graden angår, äfven läggas den s. k.
ju-ridiko-filosofiska eller mediko-filosofiska examen,
som fordras före de juridiska och medicinska
studiernas begynnelse. Denna examen är något
mera än en baif magistergrad; den innefattar endast
allmän bildning. Alla graderna gemensamt fordra
yttermera en theologisk examen, och den filosofiska
ett förhör i national-ekonomiens elementer. Alla
dessa många examina förutsätta student-examen
såsom en gemensam utgångspunkt; den innefattar den
allmänna bildningsgrad, hvilken sedermera
tillämpas på serskildta yrken, ehuruväl kansli-examen
och hela den filosofiska graden äfven innesluta
allmän bildning snarare än tillämpningen deraf*.
Men det är icke nog med alla dessa examina.
Andra finnas för de yrken, hvilka ej tillhöra
universitetets undervisning, såsom landtmätcri-examen,
apothekare-examen, officers-examen, m. fi.
Prest-exarnen aöägges inför konsistorierna,
pastoralexamen likaså för erhållande af en större
befor-dringsrätt inom preste-ståndet.
Exautli, Dominica, kallades under katholska
tiden sjette söndagen efter Påsk.
Exekutionsverket benämnas i allmänhet de
stadgar, hvilka gälla för utbekommande af lagligen
profvade och tilldömda rättigheter. Det tillhör således
icke domstolen, som blott afgör rättsfrågan, utan
den verkställande magten, hvilken utfördomen.
Konungens befallningshafvande handhafva
utsöknings-verket, såsom exekutionsverket kallas på Svenska.
I närmaste band sker det genom magistraten i
städerne och kronofogdarne å landet.
Universite-lernes domsrätt öfver sina medlemmar medför
samma magt för den akademiska styrelsen, som för
konungens befallningshafvande, att bevilja
utmätning. Uti skuldfördringsmål kommer
exekutions-verket egentligen i fråga. Allmänna lagen har
en egen ulsökningsbalk, hvilken, jemte serskildta
författningar, innehåller reglorna i sådana fall.
Såsom allmän grundsats gäller, att all
sjelfpant-ning är förbjuden; men den som ej på annat sätt
kan utbekomma sin fordran, äger att vända sig till
vederbörande myndighet. Der saken ej utan
domstols utslag kan afgöras, tillhör verkställigheten
likväl icke domaren, utan den ofvannämnda
verkställande myndigbeten, och blott efter dess utslag
äger utmätning rum. Likväl undantager allmänna
lagen derifrån laga kraftvunna domar, der värdet
ej öfverstiger en viss summa, varande i sådant
fall borgmästare och råd samt kronofogdarne
bemyndigade, att verkställa utmätningen. Klagomål
öfver verkställd utmätning af kronobetjeningen
anföres hos deras förmän, konungens
befallningshafvande, som handlagt målet; men öfver dessa
senares utslag äger hofrätten att upptaga klagomål.
Exegetik kallas den gren af theologiska
vetenskapen, hvilken har till föremål den heliga skrifts
utläggning och förklaring, likasom dogmatiken
består i uppställningen af kyrkans troslära, sådan
den bekännes af församlingen, enligt dess
uppfattning af de heliga skrifterna. Exegetiken är på
en gång en theologisk och filologisk vetenskap;
emedan den hvilar på studium af bibelns
grundspråk. Den grammatiska tolkningen ligger till
grund för den theologiska; men utgör dock icke
ensamt hvad man kallar exegetik. Dit hör äfven
betraktandet af bibelns innehåll, dess religiösa
mening. Sveriges theologiska litteratur bestod under
katholska tiden mest af liturgiska skrifter och an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
