Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erpur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Esthetik.
Estuna.
445
var den del deraf, som gafs åt Svenske
herrar. Axel Oxenstjerna hade gods i Estland eller
Lifland — hvilket senare land delade Estlands
öden — och äfven ban, den mägtige mannen,
måste lida öfvervåld af de Estländske herrarne,
som ej fördrogo lag och rätt. Landet
sammansmälte aldrig med Sverige, och delta synes icke
heller hafva varit regeringens afsigt, ehuruväl
konung Carl IX en gång var betänkt att inkalla
några ledamöter ifrån dessa länder i det Svenska
rådet. Till olyckorna kom äfven det nya Ryska
kriget under konung Carl X. Huru det största
krig, som Sverige fört med Ryssland, slutligen
bragte Estland under Rysk regering, förtäljer Carl
XII:s historia, och Estland har sedan den tiden
blifvit fremmande för Sverige.
Esthetik är en filosofisk vetenskap, hvilken
afhandlar det skönas betydelse samt den sköna
konstens grund och väsende. Esthetiken, såsom
vetenskap, är vida yngre än den sköna konstens
utöfning. Först sedan snillet frambragt konstverk,
hvilka framställa det sköna, har .skarpsinnigheten
börjat begrunda hvaruti det sköna består, hvad
konstens ändamål bör vara, huru det uppnäs och
hvilka afvägarne äro, som leda konstnären derifrån
och föra honom till det platta, det fula , det
stygga. Konsten har ofta blifvit behandlad blott
såsom en vacker talang, ett oskyldigt nöje, och det
skönas idé har först sent blifvit tillerkänd sin
verkliga betydelse, jemte de gudomliga idéerna af sannt
och godt. Men i nyare tider, ifrån och med
filosofiens store reformator Kant, har esthetiken
ingått såsom en vigtig del af hvarje omfattande
filosofiskt system, oberäknadt den serskildta
behandling densamma erhållit af tänkare, hvilka
ulveck-lat konstens theori, dels genom filosofisk
spekulation, dels genom kritik af konstverken. Sverige
har följt den filosofiska utvecklingen i allmänhet
och äfven konst-theoriernas. Sjelfständiga tänkare
hafva upptagit de Tyska systemerna — emedan
Tyskland är den nyare filosofiens och äfven den
filosofiska konstlärans fosterland — gjort dem i
Sverige kända, och med egen behandling utvidgat
och berigtigat åsigterna. I äldre tider ägde
Svenska litteraturen blott få och mindre vigtiga försök
oti esthetiken. Det äldsta är af Fornelius, som var
poeseos professor i Upsala, vid medlet af
1600-talet. Sjelf Latinsk och Grekisk skald, skref han
efter antikens mönster en s. k. Poetica triparlita.
Andreas Arvidi, lektor vid Strengnäs gymnasium,
skref på Svenska en Kort handledning till det
Svenska poèterij, vers- eller rijmkonslen, och Lagerlöf,
eloquentiæ et poeseos professor i Upsala, utgaf en
Introdvclio brevis ad poésin Suecanam. För öfrigt
behandlades den tiden all vetenskap, och äfven
esthetiska ämnen, uti akademiska disputationer och
orationer. Denna form bibehöll litteraturen ännu
länge, till dess den store konstkännaren
Ehrensvärd uppträdde med De fria konsternas Philosophi
och sin snillrika Resa till Italien, och hans
samtida , den lika djupsinnige som djupt poetiske
Thorild, framställde, i strid med den tidens mest
berömde skalder, särdeles Leopold, sina egna träf-
fande och skarpsinniga åsigter. En tredje
författare af stor märkvärdighet hade det nittonde
århundradet i Benjamin Höijer, hvilken, efter att,
under konung Gustaf IV Adolfs regering, hafva
varit ett föremål för politisk onåd och derföre
tillbakasatt, slutligen blef filosofie professor i
Upsala; men dog i sin bästa ålder år 1812. Slutligen
har Atterbom icke blott såsom skald, utan äfven
genom theoretiska skrifter, utvecklat den s. k. nya
skolans åsigter af vitterhet och skön konst. Hans
esthetiska system finnes utgifvet i Lénströms
Konst-theoriernas Historia, samt i uppsatser tryckta uti
flera tidskrifter, såsom Phosphoros, Poetisk
Kalender, m. fi. Äfven Grubbe, på samma gång han
med stor lärdom, klarhet och behag framställde
såsom universitets-lärare hela filosofiens resultater,
har äfven arbetat genom föreläsningar i
esthetiken. Slutligen bör bland Sveriges konst-filosofer
aldrig glömmas den ädle och snillrike Törneros,
hvilken alltför tidigt bortrycktes af döden år 1839.
Lika skarpsinnig som lärd och med stort stilistiskt
mästerskap, föredrog han esthetiken såsom
akademisk lärare, ehuru hans egentliga sfer var det
Romerska språket och litteraturen. Törneros’
föreläsningar äro ännu ej tryckta; men i tidskriften
Mimer utgafs, efter hans död, en afhandling om den
gamla mythologien, och sjelf hade han i Svea
utgifvit en skrift: Om den estheliika conlemplationens
innehåll och gränser, hvilken af filosofiens och
vitterhetens vänner icke läses utan det största
intresse. Från en annan sida har C. J. L. Almqvist
uppträdt och bland föremålen för sin mångfaldiga
litterära verksamhet äfven upptagit esthetiken, icke
blott genom egna skaldestycken, utan äfven
theoretiska uppsatser, hvilka finnas spridda bland denne
författares många skrifter.
Esto milli (Dominica) kallades fastlags-sönda-
gen under katholska tiden.
Estrid, Olof Skötkonungs andra gemål. Hon
säges hafva varit icke blott till härkomsten Svensk,
utan äfven af kungligt blod, och blef moder ät
Anund Jakob, som först efterträdde Olof i
regeringen, samt åt Ingegerd.
Estuna, en socken, belägen i Lvhundra kontrakt
och härad af Stockholms län och Upsala stift,
J-mil från Norrtelje, och hör till 2 kl. konsist.,
har flera fiskrika sjöar, deraf Jerken är störst.
Endast 4 större egendomar räknas nu inom
socknen, nemligen: Norrmalma gärd, invid en vik af
Jerken, Uddeböö, vid sjön Gillfjerden, med utmärkt
vackra omgifningar, samt Hvitsjö och Wemblinge,
kända för sina bördiga åkerfält. Vid Uddeböö
finnes en skattlagd mjöl- och sågqvarn, som drifves
af en grund ström, om hvilken ett gammalt kongl.
forbud, förvaradt vid gården, stadgar: att ingen
vid lifvets förlust får kasta stenar i segelleden;
men nu kan denna segelled öfvervadas och ligger
flera alnar högre än hafvet. Ä Wemblinge ägor
finnas många stenrösen eller så kallade kummel,
med dels resta, dels fallna bautastenar och flera
stenläggningar i spetsvinkel-formiga sträckningar.
Utmed Svinninge by står ett högaltare, en
myckenhet kummel och ättehögar. Vid Eneby fogde-
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
