Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekström, Carl Ulrik - Ekströmer, Carl Johan af - Eksvamp - Ekthyrner - Elak fogel, som sölar sitt eget näste - Elak höna, som värper ägg åt andra - Eldbrasan - Eldh, Carl - Eldqvarnen - Eldsberga - Eldsläcknings-ämnet - Eldsvådor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af vetenskaps-akademien, af vetenskapssocieteten
i Upsala ock landtbruksakademien, m. m. Har
utgifvit: Beskrifning öfver Mörkö socken;
Pastoral-kalender för Strengnäs stift; Fiskarne i Mörkö
skärgård; flere afhandlingar i vetenskaps-akademiens
handlingar; medarbetare i Tidskriften för Jägare
och Naturforskare, och jemte professor B. Fr. Friis
utgifvare af Skandinaviens fiskar.
Ekströmer, Carl Johan af, kallade sig
Ekström innan han adlades, är en af hufvudstadens
mest berömde läkare och Sveriges nuvarande
störste kirurg. Han föddes d. 3 Okt. 1793, å
Rådanfors bruk på Dalsland, der fadern var
inspektor, blef 1813 bataljons-läkare vid Uplands
regemente, med hvilket han bivistade fälttågen i
Tyskland och Norrige, promoverades år 1816 och
reste år 1819, såsom kongl. stipendiat, till
Köpenhamn, London, Paris och flera Tyska städer.
Hemkommen år 1821 åtnjöt han den sällsynta
utmärkelsen, att, vid endast 28 års ålder, bli på en
gång kongl. lifmedikus och öfver-kirurg vid
serafimer-lazarettet. Han har sedan efter hand
blifvit invald i vetenskaps-akademien, blifvit
generaldirektör öfver rikets hospitaler och lazaretter,
medicinal-råd, K. af W. O. och R. af N. O.,
äfvensom han tvenne gånger af
vetenskaps-akademien varit vald till riksdagsman. Har utgifvit
Medicinsk Tidning, författat flera af
läkare-sällskapets, hvars ordförande han är, årsberättelser,
och en mängd uppsatser i dess handlingar.
Eksvamp (Dædalea qvercina), en i hög grad
korkartad och kompakt svamp, som förekommer
ymnigt på ekstammar i de södra delarne af landet,
i de mellersta deremot mera sällsynt, och ej
längre upp åt norr än till Upsala-trakten.
Ekthyrner (mythol.). En af de fyra hjortar,
hvilka hoppa omkring lifsträdet, asken Ygdrasil,
och hafva sin föda af dess löf och knoppar. Ur
hornen på dessa hjortar flyter ständigt en vätska ner
i brunnen Hvergelmer, och från den brunnen
uppkomma alla de floder, som strömma genom verlden.
Elak fogel, som sölar sitt eget näste,
med detta ordspråk förstås: Den är föga ära värd,
som föraktar sin egen slägt, sitt eget stånd, m. m.
Elak höna, som värper ägg åt andra,
d. v. s.: En onyttig tjenare, som söker
fremmandes gagn och går sin herre förbi.
Eldbrasan. Enligt traditionen hafva tvenne
ålderstigna äkta makar i Stockholm, som lefde i
ständiga tvister, blifvit af domaren ställda på
hvardera sidan om en stockeld, med en kedja om
halsen. I stället för att nu söka en gemensam
räddning, bemödade de sig, drifna af det inrotade
hatet, tvertom att draga hvarandra i elden.
Denna händelse är afbildad på en i sten uthuggen
tafla, hvilken sitter öfver porten på ett hus på
Kindstugugatan, nära Tyska kyrkan.
Eldh, Carl, död år 1727 såsom aktuarie i
statskontoret, har utgifvit några sonetter och en
samling poemer kallad: Myrthen och Cypresser, tid
efter annan upfundne och sammanbundne af Carl
Eldh, hvilka likväl föga annat än blotta rimmet
skiljer ifrån prosan.
Eldqvarnen, så kallad af den ångmaschin,
hvarmed den drifves, och hvilken var en af de första af
detta slag i Sverige. Anlades af friherre
Edelcrantz, år 1807, på en holme nära Kungsholmen
i Stockholm. Maschinen har 100 hästars kraft.
Eldsberga, med Tönnersjö, beläget i Laholms
kontrakt af Götheborgs stift, Tönnersjö härad af
Hallands län, 1 1/4 mil S.O. från Halmstad, vid
hafvet, och hör till 3 kl. patronella pastorater. Då
man, seglande uti Laholmsbugten, öfverser
Halländska kusten och upptäcker tornen uti de begge
vid hafvet belägna städerna Halmstad och Laholm,
så synes den på en betydlig höjd liggande
Eldsbergs kyrka utgöra en bestämd och noga
beräknad medelpunkt emellan dem begge. Eldsbergs
pastorat innesluter, ifrån sin strandkust i sydvest
och till Småländska gränsen i nordost, hela
bredden af Halländska området. Pastoratets längd i
rät linje är 2 3/4 mil, dess bredd endast 5/8 mil.
I denna trakt finnes en ovanlig mängd ättehögar,
hvilka alla sakna vårdprydnader. På en
höjdsträckning, hvilken går ifrån stranden uti Eldsbergs
socken och emot Tönnersjö sockengräns, hade
konung Christian V, tillika med hela Danska hären,
år 1676 slagit läger, och förblef här intill hösten,
då de tågade till Skåne, och der togo
vinterqvarter. Vid Geneveds bro uppstod en strid
emellan Svenska och Danska trupper, d. 30 Aug. 1567,
hvarefter Danskarne drogo sig tillbaka och
upphäfde belägringen för Laholms slott. På det berg,
der kyrkan är belägen, antändes fordom, under
oroliga tider vårdeldar och af denna orsak har
den på det derefter kallade eldberget anlagda
kyrkan blifvit, likasom berget, kallad Eldsberg.
Ställets äldsta kända namn är Ighilsberg. Under detta
namn är det utmärkt på en karta af år 1277. —
Inom socknen märkes Stjernarp, säteri om 4 1/2
mtl., med vackert naturläge och väl bebygdt. Här
finnes ett tegelbruk, sågverk och husbehofsqvarn.
Åtskilliga trädgårdsanläggningar och Engelska
parker, bidraga att försköna säteriet hvars ägare
jemte den till Alslöfs säteri i Tönnersjö socken,
har patronats-rättigheten till pastoratet. —
Socknen består af 26 7/8 mtl. och har 675 invånare. Dess
areal utgör 7,197 tunnl., af hvilka blott 75 äro
sjöar och kärr. Adr. Halmstad.
Eldsläcknings-ämnet, det von Akenska (se
detta namn). Enligt Kongl. Maj:ts cirkulärer af
d. 1 Okt. 1828 och 21 Sept. 1838 skall hvarje
stad i riket hålla ett, efter sprutornas storlek och
antal afpassadt förråd af detta eldsläcknings-ämne
i beredskap, för att begagnas vid uppkommande
eldsvåda.
Eldsvådor. De största och märkvärdigaste hos
oss, uppkomna af tillfälligheter eller anställde af
fienden, äro följande: År 1187 afbrände Estherne
staden Sigtuna; 1252 afbrann domkyrkan i
Upsala; 1297 ödelades större delen af Stockholm och
Lödese (numera Götheborg); 1330 härjade elden
åter öfver hela Stockholm; 1380 ödelades större
delen af Skara, Westerås, Örebro och Jönköping;
1407 afbrann åter Stockholm, hvarvid 1,600
personer tillsatte lifvet; 1419 sammaledes större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
