Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drottningholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarefter den, med hela ön, tillföll riks-amiralen Carl
Carlsson Gyllenhjelm i förläning, sedan den genom
upplåtande åt arrendatorer råkat i lägervall.
Drottning Christina, hvilken åter inlöste ön, gaf den
1649, jemte Svartsjö, åt sin moder,
enkedrottningen Maria Eleonora, såsom tillökning i hennes
stat. År 1651 öfverlemnades den af riksdrotset
grefve Magnus Gabriel De la Gardie, hvilken ett år
haft densamma i förläning, åt då varande
kronprinsen, sedermera konung Carl X Gustaf, i byte
mot Säfveneds gård. Drottning Hedvig Eleonora
lade år 1661, efter gamla stenhusets brand,
grunden till den nuvarande byggnaden, hvilken
uppfördes efter riksrådet grefve Nicodemus Tessins plan.
Drottning Lovisa Ulrika blef, kort efter sin
hitkomst, ägarinna deraf, genom gåfva af konung
Fredrik, hvilken erhöll Drottningholm af sin
aflidna gemål, drottning Ulrika Eleonora. Det kongl.
huset brukade här tillbringa en stor del af
sommaren. I följd häraf hafva flera händelser inom
Svenska konungahusen tilldragit sig på detta slott.
Kronprinsen, sedermera konung Adolf Fredrik höll
här 1744 d. 29 Aug., eller d. 18 efter gamla
stylen, sitt biläger med Lovisa Ulrika; vigseln
förrättades af erkebiskop Jakob Benzelius. År 1750
d. 7 Juli g. st., föddes här prins Fredrik Adolf,
hertig af Östergöthland, och år 1782 d. 25 Aug.
prins Carl Gustaf, hertig af Södermanland, hvilken
dog d. 23 Mars året derpå. — Slottet har en
tafvelsamling af utmärkte både inhemske och
utländske mästare, såsom Klöcker v. Ehrenstrahl, Joh.
Silvius och Lemke, samt ett så kalladt
marmorkabinett, jemte modeller i kork af antika ruiner.
Uti ett långt galleri äro Carl X:s märkligaste
fältslag, synnerligast det vid Warschau, afmålade;
konungens rådslag då han skulle tåga öfver Bält
och sjelfva tåget; konung Carl XI:s krigsbedrifter,
såsom slagen vid Halmstad, Lund och Landskrona;
en stor tafla uti ”styrelserummet” föreställer
konung Carl XI, då han emottog riksstyrelsen, och
samma konungs trolofning, bröllop, m. fl., alla af
Ehrenstrahl. De öfriga samlingar, hvilka funnits
härstädes, hafva blifvit flyttade, dels till
myntkabinettet på Stockholms slott, dels till kongl.
vetenskaps-akademien och universitetet i Upsala. Här
finnes en vacker trädgård, anlagd på starka
stenhvalf, 1,200 alnar lång och 300 bred; en
Engelsk lustpark; en orangeri-trädgård; fordom
vackra vattenkonster, afstannade alltsedan 1760-talet;
ett theaterhus; en liten by af vackra landthus,
kallad Kanton, samt det Göthiska tornet. Dessutom
Kina slott, bestående af paviljonger i Kinesisk
smak. Om de fester hofvet här firat torde
förtjena omnämnas följande (enligt ett utdrag af L. v.
Hauswolff), ur en berättelse, som anses uppsatt
efter år 1800, af kapiten P. M. Adlerfelt (född
1735, död på Fånö 1808). ”Konung Adolf
Fredrik gjorde 1752 till surprise åt sin drottning en
fête på hennes namnsdag, hvars make ingen då
sett och ej sedan såg. Festen kostade konungen
tre tunnor guld, och ansåg A. att den, när han
skref, ej skulle kunnat verkställas för 18 tunnor
guld. Konungen lät fylla kärret, der China nu
ligger vid Drottningholm och planera vägen dit.
Arbetet hade fortgått i 4 år. Chinaslottet bygdes
af träd på gamla arsenalsgården i Stockholm
under öfverintendenten Adlercrantz’s inseende.
Möbler voro beställda hemligen hos flera
handtverkare af hoffolk i deras namn. Kungen hade gifvit
ritning till allt och bestod pengar till allt.
Chinaslottet förklarades skola flyttas till Åkerö,
varande bestäldt af grefve Tessin. När de 3 husen
voro färdiga fördes de på ”flåtar” hemligen bort,
ingen visste hvart. Äfven bygdes nära, der
Chinesiska slottet skulle uppsättas, en theater. På
denna theater spelade Italienaren Crotzi, vacker
tenorstämma, och castraten Sqalgi, som hade den
finaste röst, som kunde gifvas. Capellmästare Bülo
spelte second åt honom på flacholette då han söng
premier och en Italienska, Mad:lle Fabritz,
agerade Alexander Magnus m. fl. karlroler, som den
gröfsta karl. Derjemte många Franska acteurer och
danseurer. Decarge var först premier-danseur, fick
sedan krypa tillbaka till premier-figurant. Utom
Gallodier, var der Frossard, en luftspringare, som
ofta for bort och kom åter. Mamsell Morelli,
sedan gift med acteuren Du Lantel, var ock utmärkt
dansös. Vid den stora fêten kommenderades alla
kadetterne, hvaribland nu A. befann sig, till
Drottningholm och förlades i fruktträdgården med full
frihet att behandla den som occuperad. Doctorn
allena kunde inskränka friheten att äta frukt; men
ingen fick, om ej civilklädd, gå utom trädgården
eller låta sin betjening i livrée så göra. Af de
36 kadetterne utvaldes de 12 störste att göra
tjenst vid theatern, der under de 14 dagarne före
namnsdagen, som här tillbragtes, desse dagligen
skulle infinna sig på repetitionen; de andre jemte
deras förmän inlärdes af Lieut. Bar. Duwalt att
exercera på chinesiska. Den stora namnsdagen
väcktes de kl. 2 om morgonen, fingo en frukost,
lik middag, kl. 1/2 4, med tillsägelse att stoppa på
sig hvad möjligt var, ty der vankade sedan ej
mat den dagen. Marcherade så fram med musik,
16 patroner i patronköken och 2 vackra kanoner
och 8 skott i hvarderas lavettlåda till
lustträdgården på stora gången midt i trädgården. Der
möter Konungen kl. 5. De hade fått stora
Grenadiersmössor med en silfverplåt och Konungens
namnchiffer främst och 4 itända granater på
sidorne. Kungen exercerade piltarne en stund. De
måste sedan stå orörliga till kl. 11, derunder de
uppåto sin torrmat i ledsnaden. Nu kom Kung och
Drottning med stor svit, deribland Franska
Ambassadeuren, gamle Baron Breteuile. Blefvo sedan
omklädde som Chinesare och förde till Chinaslottet.
Dit kom Kronprinsen, klädd som en Mandarinprins,
i spetsen för pager klädde som Mandariner. Man
intågade nu i fullfärdiga rum. I fonden af
theatern sågs en tafla målad af Hof-Intend. Pasch i
limfärg, ett mästerstycke af 52 alnars längd och
36 alnars höjd, föreställande ett stort vattenfall.
Nedanför i det lugnare vattnet summo svanar.
Bergen voro äkta Svenska. På afstånd kunde en
hvar illuderas. Om 4 år fick P. sin tafla åter, då
den delades och kringspriddes. Svanorne och ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
