Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De Geer, Emanuel - De Geer, Carl - De Geersfors - Degelsten - Degenaer - Degensborg - Degerfors, socken af Hernösands stift - Degerfors, Öfre och Nedre, Carlskoga socken - Degerfors, Piteå socken - Degerhamn - Degerö - De Hay - Dejerör - Dejsa - Dekanus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1786 utnämndes han till riksråd; men lemnade
detta embete följande året.
De Geer, Carl, föddes d. 9 Maj år 1781.
Fadern var kammarherren friherre Charles De Geer
till Löfsta. Vid 13 års ålder ingick han såsom
kornett vid lifgardet till häst, och lemnade
krigstjensten år 1806 såsom ryttmästare. Hans
offentliga bana har sedan utgjorts blott af den
del han tagit i riksdagarna, hvilka han bivistat
från och med 1809. Vid dem åren 1823 samt
1828—1830 var han landtmarskalk. Af statens
värdigheter hafva de högsta tillfallit honom, som
kunnat tillfalla någon Svensk, nemligen
grefvediplom, Serafimer-orden och excellens-titeln. Till
och med vetenskaps-akademien har ihågkommit
rikets störste godsägare och valt honom till sin
ledamot. Den utmärkelse, hvarmed han båda
gångerna förde landtmarskalksstafven, det redbara
sinne. det lugn, ordning och opartiskhet han dervid
röjde, skola alltid bibehålla honom i sitt stånds
aktningsfulla minne. Ridderskapet och adeln slog
en medalj öfver honom efler 1823 års riksdag.
De Geersfors manufakturverk, beläget i
Godegårds socken af Östergöthlands län, består af ett
skär- och valsverk, 3 spik- och en räckhammare.
Valsverket, uppbyggdt af framl. major-mekanikus
J. W. Gerss, är anlagdt, enligt privilegium af d.
11 Juni 1811, till förfärdigande af skärverktyg,
m. m. för handhammare- och spiksmiden, hvaraf
socknens invånare till större delen hafva sin
näring. Det drifves af ett 5 alnar högt och 10
alnar bredt vattenhjul, hvilket regleras i gången af ett
tackjerns-svänghjul om 67 skeppunds vigt.
Största delen af detta verk är af gjutet jern. Det hör
under Godegård och tillverkar tillhopa med
bruket 1,100 skepp:d.
Degelsten, en klumpformig granithäll vid
Spjutrums by i Runstens socken på Öland. Stenen har,
enligt gammal sägen, och efter hvad af dess namn
kan slutas, i fordna tider varit begagnad till att
hvässa och skura vapen och krigsredskap.
Degenaer, Svensk undersåte, företog sig ett
högst djerft tilltag år 1745. Han uppgaf sig
hafva fått ett Fransyskt kaparebief och förskaffade
sig ett tjenligt kapare-fartyg, bemannadt med 30
man, gick dermed till sjös och uppbringade 2:ne
Engelska skepp, hvilka han införde till Sandhamn,
der han dessutom tog 2:ne andra Engelska fartyg.
Tvenne fregatter afsändes genast för att uppsöka
denna äfventyrare, som också ertappades i
Stralsund, sedan hans 4 priser blifvit återlagne i Perth.
Degensborg, en gammal borglemning, belägen i
Vestra Husby socken och Hammarkinds härad af
Östergöthland. Sägnen i orten förmäler, att i
fordna dagar en smed, vid namn Kasper eller Jesper
Degen, skall hafva anlagt denna borg och inom
densamma haft sin vapenverkstad.
Degerfors, en socken, belägen i Westerbottens
första kontrakt och härad af Hernösands stift samt
Westerbottens län, 5 mil N.V. från Umeå.
Kyrkan, af träd, byggdes 1769 på 30 bönders egen
bekostnad, utom de bidrag lika många nybyggare
gjorde dertill. Degerfors var fordom ett till Umeå
hörande annex; men har nu i 50 år utgjort ett
eget regalt pastorat af 3 klassen. Socknen består
af 22 5/6 mtl. och har 1,899 invånare. Marknad
hålles här årligen i Januari månad. Adr. Umeå.
Degerfors, Öfre och Nedre, tvenne jernbruk
i Carlskoga socken af Nerikes län. Det öfre,
tillhörigt J. Strokirch, har 1 härd och 470 skepp:d
privil. smide af köpetackjern. Hammarskatten
utgör 4 skepp:d 14 lisp:d. — Det nedre, har 2
härdar, med 900 skepp:d privil. smide, af köpetackjern,
och utgör i hammarskatt 9 skepp:d. Det äges af
C. Camitz’s arfvingar. Begge bruken skeppa på
Götheborg.
Degerfors, ett jernbruk i Piteå socken af
Norrbottens län, med 1 härd och 450 skepp:d privil.
smide af köpetackjern. Vid bruket finnes spik- och
manufaktur-smide. Skeppar på Umeå eller
Stockholm. Hammarskaften utgör 4 skepp:d 10 lisp:d.
Ägare: E. Degerman. Smidesstämpeln: D. inom
en cirkel.
Degerhamn, i södra Möckleby socken på Öland,
begagnas för det mesta endast af de jakter, som
hemta alunskiffer till Lovers bruk i Småland.
Degerö, i Malsta socken af Upland, består af 5
mtl. Gården är anlagd emellan Lommaren och
Malsta sjön, och har en stor åbyggnad. År 1673
pantsatte fröken Ebba Banér Storgården i Degerö
till grefvinnan Anna Oxenstjerna på Mellingeholm.
Ett dyrbart minnesmärke från forntiden förvaras
härstädes och består af en fint arbetad guldkedja,
af 29 lods vigt, som tillhört den namnkunniga
abbedissan Anna Reinholdsdotter Leuhusen. Hennes
radband af guld och silfver äro äfven i behäll.
Flere författare nämna hennes förräderi vid
Stockholms belägring år 1522, derigenom att hon med
ett hvitt kläde om dagen och en brinnande lykta
om natten gaf Christians anhang tillkänna Svenska
flyktingars ankomst till Clara kloster. Konung
Gustaf I lärer ej lemnat detta ohämnadt, utan
verkställt en hastigare indragning af Clara kloster, än
som skedde med de öfriga. Ett gammalt porträtt
af konung Magni Ladulås’ dotter Richissa förvaras
på Degerö, äfvensom ett stort bibliothek, med
isynnerhet Spanska böcker. Här finnas några
ättehögar.
De Hay, Holländare till födseln, var
konsertmästare hos Lovisa Ulrika, och ägde stor färdighet
på violin. Födelse- och dödsår äro obekanta.
Dejerör kallas ett stenrör, beläget i Gudhems
socken af Westergöthland. Röret är likväl nu
mera i det närmaste bortfördt. Vid dess utrifning
fanns på bottnen en värja af koppar, med
handkafle och klinga.
Dejsa (sjöterm), benämnes ett fartygs
svängningsrörelse akterut, med aktern i lovart.
Dekanus kallas med en Latinsk benämning den
professor, som är ordförande i någon af de fyra
fakulteterna vid ett universitet. Ordet dekanus
betyder: ”ordförande för tio personer.”
Benämningen begagnas äfven för vissa andeliga värdigheter
inom den Romerska kyrkan. Hos oss är den egen
för universiteternas fakulteter. Hvarje fakultet
ombyter dekanus vid slutet af hvarje läsetermin och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
