Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dahlby, socken - Dahlgren, Carl Fredrik - Dahlheim, Baltzar, von - Dahlquist, Georg Gustaf - Dahlson, Lars Fredrik - Dahlstedt, Peter - Dahlström - Dahlström, Carl Andreas - Dain - Dainsleif - Dal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gå ännu klädde i kortbyxor af skinn, ullstrumpor
och skor. Hos det yngre slägtet har
vadmalsrocken gifvit vika för det glänsande klädet. Vid
bröllop och andra högtidligheter har det så
kallade longmoset måst gifva vika för grissyltan;
trädskedarne för skedar af silfver; trädtallricken
för porslinet. Öl och brännvin innehafva väl
ännu bland dryckesvaror främsta rummet; men
erhålla år från år förstärkning af vinet och
punschen. — Socknen upptager 5,045 tunnl., af
hvilka blott 30 äro sjöar och kärr. Adr. Upsala,
Hammarskog.
Dahlgren, Carl Fredrik, född den 20 Juni
1791, på Stens bruk i Qvillinge socken nära
Norrköping, och död den 1 Maj 1844, såsom
komminister vid Storkyrkan i Stockholm och fullmägtig
i riksgäldskontoret. Han började år 1815 sin
författarebana med en roman i tvenne delar: Aurora
eller Norska flickan. Hans skaldelynne var
likväl mest rigtadt åt humoristiken, och genom
utgifvandet af Mollbergs epistlar år 1819, 1820, samt,
tvenne år senare, af Opoetisk kalender för poetiskt
folk, ådagalade han först sin rätta kallelse. Dessa
följdes snart af Babels torn, tidningen Kometen,
Argus i Olympen, Odalmannen, Freja,
Aftonstjernan, Morgonstjernan, Ulla Winblads födelsedag, ett
skådespel i anledning af Bellmansfesten, uppfördt
på Djurgårdstheatern, m. fl. Man har anmärkt
något mot hållningen i hans skrifter och diktionen i
dem; men man kan ej förneka hans förvandtskap
med Bellmans skalde-anda. Genialiska drag, en
lekande, icke sårande penna, jemte rikedom på infall
och lyckliga vändningar gjorde honom till en af
den läsande allmänhetens älsklingar.
Dahlheim, Baltzar, von, var född år 1669 i
Sachsen och hette egentligen Thalheim. Redan
vid 14 års ålder stridde han vid Wiens räddning
genom Sobiesky, och 19 år gammal, vid Wilhelm
III:s tåg mot England. Hans fader och farfar hade
stått i Svensk tjenst. Den förre stupade vid
Lützen, och den unge Baltzar hade häraf fattat en
viss förkärlek för Sverige, hvilken år 1689
förmådde honom att beträda sina fäders bana. Han
anställdes såsom fendrik vid ett af öfverste
Hastfer uppsatt regemente, hvilket begagnades i
Nederländska kriget, och han deltog härunder i
åtskilliga fälttåg och krigsförrättningar. Under Carl
XII:s krig följde han honom från och med slaget
vid Klissow, ända till det vid Pultava, der han
blef särad. Han kom likväl med konungen till
Bender och var bland hans få följeslagare till
Pruth, der han var vittne till konungens samtal
med den förrädiske storvisiren. Carl lät honom
göra en resa till Arabien, hvarifrån han återkom
år 1714, deltog i Stralsunds belägring och blef
der sårad och fången, men åter frigifven;
utnämndes nu till öfverste vid fortifikationen, bivistade
fälttåget i Norrige, utförde der det svåra
uppdraget, att, öfver land, föra sju galerer till Idefjorden,
hvarest han sköt i sank dervarande Danska
krigsfartyg. Under Ryssarnes härjningar i Svenska
skärgården försvarade han Södra Släket och afslog
fiendens anfall, till dess han fick förstärkning af
öfverste Fuchs, tog afsked år 1722; men
ihågkoms likväl med Svärds-orden vid dess stiftelse.
Dog i Stockholm år 1756, nära 88 år gammal.
Han hade redan 1714 blifvit Svensk adelsman,
hvarvid hans namn förändrades till Dahlheim, och
ätten fortplantades af hans son Carl Fredrik,
född på en gång i och utom äktenskapet; emedan
fadrens vigsel med hans moder måste inställas,
då hans förra maka, som på många år icke låtit
höra af sig, oförmodadt uppträdde, sedan
lysningen redan försiggått. En kongl. resolution insatte
likväl sonen i sina naturliga rättigheter.
Dahlquist, Georg Gustaf, en af kongl.
theaterns nuvarande mest utmärkte skådespelare,
isynnerhet lycklig i tragiska roler. Född d. 21 Juni år
1807. Var förut handlande, men mindre lycklig
på denna bana, valde han konstnärens och fann
här sitt egentliga fält. Hans första uppträdande
var såsom Sicinius i Virginia år 1833. Derefter
reste han till landsorterna samt återkom år 1834
till Stockholm. Hans öfning på scenen och
sjelfbegrundande öfver konsten hade varit honom till
mycken nytta, och han har sedan den tiden allt
mera befästat sin rang såsom en af Svenska
skådeplatsens prydnader.
Dahlson, Lars Fredrik,
expeditions-sekreterare, lagman öfver Westmanland och Dalarne,
sedermera öfver Nerike, författare af skriften: Den
Christna Läran, föreställd i frågor och svar, till
mina barns undervisning; död 1805 i sitt
femtionde år, isynnerhet bekant såsom en af rikets
störste godsägare, sedan han ärfde det s. k.
Ramsellska fidei-kommisset.
Dahlstedt, Peter, lektor vid Stockholms
gymnasium, född år 1798, död år 1842. Har
utgifvit en öfversättning af Cicero samt Propertii
elegier och Ovidii heroider, åtskilliga
predikningar, m. m.
Dahlström, proto-notarie, var en af
ledamöterne i Utile Dulci och bland utgifvarne af
Vitterhetsnöjen, der han författat tvenne stycken: Lugnet
och Vänskapen.
Dahlström, Carl Andreas, född i Stockholm
år 1806, en af våra mest utmärkte historie- och
isynnerhet batalj-målare.
Dain (mythol.). En af de fyra hjortar som
springa omkring asken Ygdrasil och bita knoppar af
densamma.
Dainsleif (mythol.) Dains-leif. Ett svärd gjordt
af dvergar och tillhörigt konung Högne. Det
hade den ohyggliga egenskapen, att, så fort det en
gång var utdraget, måste det dricka blod och
de sår det gjorde voro oläkliga. Se: Högne.
Dal. Den märkligaste dal i Sverige är Vass- eller
Vattudalen i Ströms socken af Jemtland. Det
vattendrag, som genomlöper den, begynner inom
Norrska gränslinjen i Norr-Lie socken, öster om fjellen,
och fortgår intill Ströms kyrka, 18 mil. Konung
Carl X skall varit sinnad att göra den segelbar.
Man kan genom denna båtled komma ifrån
Ångermanland inom Norriges gräns, på det här vanliga
sätt, att draga båtarne förbi forsarne, öfver de
så kallade ed eller land. Af denna vattuled, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
