- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
257

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Christianstad - Christianstads län

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och prins Carls för garnisonens barn, Dahlska
flickskolan för stadens fattiga barn, inrättad för
de medel, som framlidne handlanden Johan Henrik
Dahl disponerat till detta ändamål. Dessutom
finnes en borgare-skola, samt en af stadens fruar
stiftad skola för fattiga flickor af lägre
folkklassen, hvilka äfven få fri föda, genom kostdagar i
husen, och fråga har varit om en lika inrättning
äfven för gossar. Garnisonen har, utom sin
barnskola, ett informationsverk, samt en enskildt af
officerare stiftad läro-inrättning för
linje-officerares bildande. — Stadens fattigvård har på
senare tid blifvit betydligen förbättrad, samt med
stor kostnad organiserad år 1845, på ett
alldeles nytt sätt. Fattighuset har blifvit tillbygdt
och innehåller nu, utom boningsrum för de
fattige, hvilka intagas så långt utrymmet
medgifver, två stora arbetssalar, der fattig-personalen
dagligen sysselsättes med arbeten passande för
dem. Inrättningen har sin egen, på stället
boende syssloman, hvilken skall vaka öfver
arbetet, ordningen och ekonomien, m. m. Bland
öfriga inrättningar märkas länets lazarett och
kurhus, som är här beläget. Det stiftades år 1768.
Då den förut härstädes befintliga
hospitals-inrättningen flyttades till Malmö, uppläts
hospitals-tomten till en ny lazaretts-byggnad, hvilken
uppfördes derstädes och öppnades år 1833. Den fick
åren 1838—1840 en ytterligare tillbyggnad, samt
innehåller nu, utom badinrättning och
emottagningsrum, femton allmänna sjukrum, med 6 à 7
sängar i hvarje, tre extra rum eller sådana som
upplåtas åt enskildt person, mot betalning, samt
tre rum för vansinnigas behandling, jemte
boningsrum for inrättningens tjenstemanna- och
betjeningspersonal. Arrester för härvarande fångar äro
inrättade under vallarne, så väl vid norra som södra
fästningsporten. Dessutom finnas serskildta rum för dem,
hvilka blifvit dömde för skuld, bedräglig konkurs,
o. d. Bakom östra vallen påbörjades år 1842 en
fängelsebyggnad i stor skala, inrättad efter en
modifikation af de i nyare tider begagnade
fängelse-methoder (Auburnska och Philadelphiska). De
innehålla 92 celler. I staden finnes ett af Svenska
härens trenne hufvudförråder, hvilka förvaras i 22
större och mindre byggnader samt 10
fästningskassematter. Staden har, sedan år 1842, en
drätselkommission, hvilken besörjer allt, hvad till
samhällets ekonomi hörer. År 1842 utgjorde
folkmängden 3,822 personer, statsbidragen ett belopp af
25,297 R:dr B:ko och ägorymden 1,503 tunnland.
Staden har sin näring af handel, manufakturer,
handtverkerier och härvarande garnisons och
hofrätts förplägning. Lastageplats är den 2 mil
derifrån belägna byn Åhus. Handeln i sjelfva staden
bedrifves isynnerhet med manufakturvaror och
specerier. Fartygens antal är fem, om tillsammans
140 lästers drägtighet. Hamnen i Åhus är
temligen säker, ehuru öppen; den ligger fullt 1/8 mil
från packhusen i Åhus. Alla varor måste på
detta afstånd föras på pråmar. Utrikes sjöfart
bedrifves hufvudsakligen på Lübeck, Petersburg samt
Danmark och England. Utförsels-artiklar äro
hufvudsakligen stäfver och linfrö. På inrikes orter,
isynnerhet Stockholm, drifves stark handel med
brännvin. — Staden har, under striden emellan
Sverige och Danmark, ofta varit hårdt belägrad.
Fästningen blef år 1677—1678 nästan alldeles
förstörd af konung Carl XI; men iståndsattes åter
1710, och 1748 påbörjades anläggningen af de
nya fästningsverken. Vid revolutionen år 1772
tillställdes, genom Christianstads dåvarande
kommendant Hellichius (sedan adlad under namn af
Gustafskjöld), ett slags uppror härstädes. Stadens
vapen är ett C med 4 inuti, hvilket hålles af
tvenne gula lejon i blått fält under en kunglig krona.
— Christianstad med landsförsamlingen Wä utgör
ett regalt pastorat af 1:sta klassen med 24 3/8 mtl.
och 6,000 invånare, af hvilka 1,502 tillhöra
landsförsamlingen. Här hållas årliga marknader, hvilka
vara längre än 1 dag, i slutet af Januari, i
medio af Juni och början af Oktober månad.
Dessutom hålles årligen 1 dags marknad söndagen före
midfastosöndag och 3 dagar före jul. Stadens
polhöjd är 56 grader, eller densamma, som
Edinburg i Skottland.

Christianstads län innefattar norra delen af
landskapet Skåne, samt gränsar till Halland, Småland,
Blekinge, Östersjön och Malmöhus län. —
Folklynnet skiftar i mån af de olika folkstammar, som
ifrån början befolkat orterne inom länet, och
anmärkningsvärdt är, att tidens längd, under
gemensamma lagar, styrelse och öfriga förhållanden, ej
kunnat häfva den olikhet, som finnes inom olika
trakter. Emellan hvarje härad anträffas denna
skillnad, både i de yttre dragen, språket, i mer
eller mindre liflighet och flera andra afseenden.
Den skarpaste olikheten visar sig emellan
skogsbon och slättbon. Den förres större
beräkningsförmåga, öfvergående ej sällan till slughet och
tilltagsenhet, mera hastiga rörelser och raskare
handlingssätt, bryter starkt af emot slättbons
trögare lynne, kallare men mera öppna väsende och
lugnare besinning i företag. I skogstrakten finner
man i allmänhet mera förstånds-förmåga, än på
slättlandet. Läsning och skrifning äro allmännare
i skogstrakten, der spekulations-andan bildat de
flesta till verkliga räknemästare. Deremot visar
slättbon sitt företräde i moraliskt afseende, uti mera
pålitlighet, hvilket äfven yttrar sig i mera
månhet om andras rätt. Brottmålen inom
skogstrakterne äro alltid flera än på slättlandet. —
Jordbruk är länets hufvudsakliga näringsgren och ibland
den verkligt besutna delen af invånarne finnes en
grund till välstånd och trefnad, hvilken likväl i
senare åren fått genom missväxt känna skakningar
af en mindre lycklig tidpunkt för näringar och
rörelse. Ladugårdsskötseln fortgår ej som den
borde. På större gårdar hafva holländerier blifvit
inrättade, och man har skäl att hoppas, att länet
skall snart kunna utföra ost och smör, i stället
för att, såsom hittills, införa dessa
nödvändighetsartiklar. Det onekliga hindret för en klok
ladugårdsskötsel är brännvinsbränningen. Antalet af
skattlagda pannor, hvilka år 1839 utgjorde 7,012
stycken, hade år 1842 minskats till 5,113 st.;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free