Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Castovius, Erik - Casula - Catharina, Erik XI:s gemål - Catharina, Waldemar Birgerssons tredje gemål - Catharina, den heliga Brigittas dotter - Catharina, Carl VIII Knutssons andra gemål - Catharina, Gustaf I:s första gemål - Catharina, Jagellonica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
taga magistergraden. Vid en dissertation råkade C.
yttra den satsen, att ”folkets bifall erfordrades till
lagstiftningen”, hvilken politiskt kätterska
villomening en fjeskande professor genast anmärkte och
sedan inrapporterade till vederbörande, hvarpå
följde ett strängt kongl. bref till akademiens kansler.
Castovii lycka var härigenom stängd och han
hade hunnit 40 år, utan att vinna någon befordran,
hvilka missöden naturligtvis verkade ofördelaktigt
på utvecklingen af hans anlag. Han blef likväl
genom sina vänners bemedling akademi-sekreterare i
Dorpt, och qvarstannade der till år 1701, då Carl
XII utnämnde honom till moral. professor i
Upsala, till mycken tillfredsställelse för den
akademiska ungdomen. Hans lyckas sol hade likväl
frambrutit ur molnen endast för att nedgå för alltid,
ty han dog ett år derefter, d. 4 Dec. 1703, i en
ålder af 48 år.
Casula, ett klädesplagg, hvilket någongång
omtalas i Svenska handlingar från medeltiden; såsom uti
ett inventarium af år 1287. Man är oviss om
härledningen af ordet; men deruti ense, att vår
Svenska kasjacka eller kassjacka deraf har sitt namn.
Catharina, Erik XI:s gemål, dotter till jarlen
Sune Folkesson och dotterdotter af konung
Sverker II. Hon förmäldes år 1243, och gick, efter
sin gemåls död är 1251, i Gudhems kloster,
hvarest hon afled år 1253 och ligger begrafven
derstädes.
Catharina, dotter till grefven af Gützkow, var
konung Waldemar Birgerssons tredje gemål och
lärer hafva dött, barnlös, omkring år 1296.
Catharina, den heliga Brigittas dotter och sjelf
ett af Bomerska kyrkans helgon, lärer hafva varit
född omkring år 1335. Af sin fader bortgiftes
hon, endast 14 år gammal, med herr Eggert von
Kürnen till Eggesnäs, men sjelfva brudnatten
ingingo de båda makarna ett kyskhetslöfte och
förbytte namnen man och hustru till bror och syster.
De lågo på golfvet med blott en matta under sig
och en dylik öfver sig, samt förde i allt öfrigt ett
lefnadssätt, svarande mot dessa stränga
försakelser. Alla föreställningar häremot, äfven af svågern
Carl Ulfson, uträttade ingenting. Några år eller
moderns bortresa till Rom reste äfven Catharina
dit, ehuru hennes man sökte hindra det. Snart
fattades hon likväl af hemsjukan och ville
återvända till Sverige. För att afvända henne
derifrån, måste hennes moders skriftefader, Petrus
Olai, i all ärbarhet lyfta upp den unga fruns
kjortlar och gifva henne ris, hvarvid hon sjelf ropade
åt honom att slå bättre, till dess hon förklarade,
att hemsjukan vore botad. År 1357 blef hon enka
och fick många friare, men åt hvilka alla hon gaf
korgen. En Romersk grefve sökte bortröfva
henne, men första gången afvändes hans tilltagsenhet
genom en hjort, som kom springande förbi och
tilldrog sig hans uppmärksamhet; andra gången
blef han slagen med blindhet. Catharina följde sin
moder till Jerusalem, förde, efter hennes död,
hennes ben hem till fäderneslandet, återvände till Rom
för att bedrifva underhandlingarne om hennes
kanonisation och blef den första abbedissan i
Wadstena, der hon dog Marie bebådelsedagen år 1381.
Hon blef kanoniserad först år 1489, genom Sten
Sture d. ä:s bemedling, och hennes fest utsatt till
d. 25 Nov. Äfven hon skall hafva skrifvit
andeliga betraktelser, kallade: Själens tröst, men
hvilka ej blifvit tryckta.
Catharina, Carl VIII Knutssons andra gemål,
dotter af riksrådet Carl Ormson till Bjurum, gift med
Carl i Stockholm d. 5 Okt. 1438, då han ännn
var riksföreståndare. Efter hans upphöjelse på
thronen kröntes hon i Upsala d. 2 Juli 1448.
Hon undgick likväl att blifva vittne till något
mera än sin gemåls lycka, ty hon afled i
Stockholm år 1450, enligt andra uppgifter d. 7 Sept.
1451, i pesten, med beröm för ett ädelt och fromt
sinne, hvarigenom hon icke allenast förljufvade sin
gemåls lefnad, utan äfven sökte ställa till rätta
allt uppkommet missförstånd med konungens
omgifning. Hon hade med honom nio barn, hvaraf
fyra söner, hvilka likväl alla dogo i sina späda år.
Catharina, Gustaf I:s första gemål, dotter af
hertig Magnus i Sachsen-Lauenburg, född år 1513,
förmäld i Stockholm d. 23 Sept. 1531 och död
samma dag år 1535. I detta äktenskap föddes
Erik XIV. Politiska skäl hade framför allt
förmått konungen att ingå det: ständernas flera
gånger förnyade uppmaningar att han måtte förmäla
sig, hertigens, hennes faders, tillgifvenhet för
Lutherska läran, svågerskapet med konung
Christian i Danmark och berättelserna om hennes
skönhet. Prinsessans nyckfulla och besynnerliga lynne
blef anledning till en mindre god sämja mellan de
höga personerna, isynnerhet som drottningen
hvarken förstod värdera konungens stora egenskaper,
eller ens iakttaga hvad hennes egen värdighet
fordrade, ty hon nedlät sig till att förtala honom ej
blott inför sin svåger Christian, vid dennes besök
i Stockholm, ulan äfven för grefven af Hoja,
hvarigenom dennes förräderi påskyndades. Hennes
förtidiga död väckte således troligen ingen saknad
hos den efterlefvande monarken, men gaf illviljan
anledning att om honom utsprida förklenliga
rykten, såsom att han genom sin hårdhet skulle
varit vållande dertill.
Catharina, i Svenska historien känd med
tillnamnet Jagellonica (af Jagelloniska ätten), dotter
till Polske konungen Sigismund I, förmäld i Wilna
d. 4 Okt. 1562 med d. v. hertigen af Finland,
Johan. Då Göran Pehrsson gjorde henne anbud,
att ej behöfva dela sin gemåls fängelse, utan fä
lefva fri, behandlad med all den aktning, som
tillkom hennes höga värdighet, svarade bon: ”Ingen
annan än döden kan åtskilja oss”, hvarvid hon
visade dessa ord ristade i vigselringen, den hon har
på fingret. Hon var af ett mildt och fromt
sinnelag, men hennes tillgifvenhet för katholska läran
hade en förderflig inflytelse på Sveriges öden,
emedan hon inympade denna tillgifvenhet på sin svage
gemål (se: Lithurgien). Hon följde honom i
fängelse och födde honom der tvenne barn:
Sigismund och Isabella. Död i Stockholm d. 16 Nov.
1683, troligen omkring 40 år gammal. Hennes
födelseår finnes icke uppgifvit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
