Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlstens fästning - Carlström - Carlsund, A. G. - Carlsön, Stora och Lilla - Carnegie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skick befunno sig dessa försvarsverk, då de, i Juli
månad 1677, eröfrades af Danskarne under
Gyldenlöwe. Sedan fästningen blef återlemnad till
Sverige, vidtogos, särdeles 1681 och 1682, vigtiga
åtgärder till dess försättande i bästa
försvarstillstånd, hvilket Danskarne redan påbörjat, under
den tid de innehade den. Tornets skapnad
förändrades ifrån fyrkantig till rund, och murarne
erhöllo en tjocklek af 28 fot, jemte sin nuvarande
höjd. De fyra batteriernas skottgluggar
igenmurades, och i deras ställe erhöll tornet ett rymligt
batteri ofvanpå det gamla tornet, hvilket
batteri täcktes med ett sferiskt hvalf, som
medgaf ännu en sjunde våning, numera kallad
Kongssalen, till minne af en frukost, som konung
Gustaf IV Adolf der en gång intagit. Ofvanpå detta
hvalf uppfördes ännu ett batteri, hvilket bildade
tornets åttonde våning. År 1837 blefvo likväl
dess bröstvärn borttagna och tornet försedt med
koppartak, omkring hvars list ett lätt jernstaket
uppsattes, för att förekomma olyckshändelser,
genom de starka luftströmmar, hvilka, äfven i lugnt
väder, spela öfver detta upphöjda ställe. Åren
1685—1687 förstärktes äfven donjonens murar,
så väl utåt fältet som inåt borggården. Batteriet
på vallgången kasematterades, och under samma
bombfasta hvalf bildades en tredje våning, till att
förvara spannmål; men hvaraf en del, sedan
längre tider tillbaka, blifvit begagnad såsom kyrka.
Vid samma tid gräfdes tvenne vatten-cisterner, uti
tvenne af de under batteriet befintliga hvalfven,
till ett djup af 36 fot. Vattengrafvarne,
påbörjade redan af Dahlberg, men ej fullbordade, äro
nu utsprängda i berget, och alltid fyllda med
vatten. Ännu fortgå arbeten, tillhörande dels
befästningen och dels kasern-byggnader, m. m. Till
hamnens försvar äro uppförda tvenne strandverk,
försedda med bombfria hvalf och boningsrum,
nemligen det förut omnämnda Fredriksborg vid norra
och Gustafsborg vid södra hamn-inloppet. Åren
1737 och 1738 byggdes det förra, i stället för ett
dervarande blockhus, och det senare kom
1781—1782 att intaga platsen der ett äldre jordverk
varit uppfördt. Af de fordna skansverken Malepert,
Hedvigsholm och S:t Erik synas nu endast några
lemningar. — På Carlsten, som är bestämd att
inrymma 1,258 mans garnison, ligga året om 90
man af Götha artilleri, och, såsom förstärkt
garnison, 147 man från ett af tredje
militär-distriktets regementen, bland hvilka ombyte sker hvar
fjerde månad. Under tvenne månader om året
komma dertill 47 man artilleri, och under 5
månader en obestämd styrka arbets-kommendering,
vanligen omkring 200 à 250 man. Största antalet
är under sommaren, eller omkring 490 man; minsta
åter under vintern 237 man. Garnisonen
sysselsättes med excercis, tjenstgöring och
fångbevakning, samt deremellan med läsning, skrifning,
räknekonst och kartritning, m. m. — Från längre tid
tillbaka har Carlstens fästning varit en förvarings-
och straff-ort för gröfre brottslingar. Redan år
1700 omtalas, att fångarnes antal var så stort,
att det ansågs vådligt för fästningens säkerhet, i
händelse af ett fiendtligt anfall. Under
frihetstiden och efter konung Gustaf III:s mord förvarades
här åtskilliga för politiska brott dömda personer.
Numera hitsändas endast grofva brottslingar,
hvilka blifvit dömda till lifstids fästningsarbete.
Rikets ständer hafva under 1844—45 årens riksdag
beviljat 40,000 R:dr till bestyckning och 93,000
till fästningsverkens fulländande, hvilket, utom
dessa anslag, från år 1831 kostat staten 141,295
R:dr. På fästningstornet finnes en blänkfyr,
hvilken, med sitt öfver vattenytan mer än 300 fot
upphöjda sken, utgör en ledning för seglare i
Kattegatt. Denna uppsattes år 1781; men
utvidgades och förändrades år 1836 till en spegelfyr
af första ordningen. Vid klart väder synes denna
fyr 7 à 8 mil ut i sjön.
Carlström, ett jernbruk i Krigsbergs socken och
Bobergs härad af Östergöthlands län, uppbygdt
år 1682; har 3 härdar och 1,600 skepp:d priv.
årligt smide och 60 skepp:d frälse-smide, allt med
köpetackjern. Hammarskatten utgör 15 skepp:d 8
lisp:d. Tvenne manufaktur-hamrar finnas äfven
härstädes. Tillverkningen skeppas på Stockholm. Ägare
äro N. F. Tisell och J. P. Malmqvist. Bruksstämpeln:
P. C. B.
Carlsund, A. G., kapiten vid flottan, har
författat ”Anteckningar under resor i England,
Frankrike och Nederländerne.” Född 1796, död 1834
i koleran.
Carlsön, Stora och Lilla, belägna 1/2 mil
vesterut från Gottland, utanför Eista socken. På
dessa öar hafva fordom varit goda marmorbrott,
derifrån stenen blifvit hemtad till kyrkobyggnaderna
på Gottland. Kalkbergen, vid deras stränder, stå
såsom höga sönderbrutna murar emot hafvet.
Begge öarne äro nästan bara. Stora Carlsön är
ofvanpå ganska hög och brant, med ett jemnt och
skarpt fält, hvarpå finnas några hoplagda
stenhögar. På vestra sidan är det så kallade tjufhålet,
inom hvilket ses en stor grotta, i hvilken 100
man kunna inrymmas. Lilla Carlsön ligger 1/4 mil
från den stora, närmare Gottland, samt är af
naturen lika danad, som Stora Carlsön. På
Carlsöarne har man anmärkt sjöfågeln Torde (Alca), hvilken
värper blott ett ägg. Här växa de fremmande
örterna Gypsophila fastigiata och Artemisia rupestris.
Öarne lemna bete för en mängd får, som finnas
här både vinter och sommar. Då konung Erik XIII
år 1433 for ifrån Gottland att bivista
Söderköpings riksmöte, uppkom en stark storm, i följd
hvaraf skeppet Rosenkrans, hvarpå konungen sjelf
var ombord, förlorade masten innan det hann
under Carlsön vid Gottland, der konungen med
möda kunde komma i land. Skeppet sjönk genast,
tillika med ett annat, som hade 120 man ombord.
Carnegie, en ganska ansedd handelsfirma i
Götheborg. Den äldre Carnegie, David, inflyttade
från Skottland i början af 1800-talet och ingick
i bolag med det Hallska huset, samt etablerade,
efter dess fall, egen rörelse. Efter hans död
fortsattes den af hans brorson, David, född år 1810,
men hvilken nu mera öfvergifvit den utländska
handeln, sedan han inköpt de s. k. Lorentzska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
