Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Börsjö - Börstig - Börstil - Börstimman - Bösakälla - Bösarp - Bössa eller Byssa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fordom stått ett fältslag. De som stupat härstädes
skola hafva blifvit begrafna uti Lillängen; men en af
anförarne under den höga stenen på Olstadsbacke,
der man funnit aska och ben.
Börstig, en socken, med Brismene och Kjerråkra,
hör till 3 kl. konsist., är belägen i Wilska
kontrakt af Skara stift, större delen i Frökinds
härad af Skaraborgs län, en mindre del i Redvägs
härad af Elfsborgs län, 2 mil S.S.V. från
Falköping. Socknen innefattar 28 3/4 mtl. och har 893
invånare. Dess areal utgör 5,485 tunnl., hvaraf
280 äro kärr och sjöar. Adr. Falköping.
Börstil, en socken, med Östhammars stad och
Gräsö, hör till 1 kl. reg., är belägen i Olands
och Frösåkers förenade kontrakt, Frösåkers härad
af Upsala stift och län, nära intill Östhammar,
vid saltsjön. Socknen innefattar 101 mtl. och har
2,739 invånare. Dess areal utgör 43,300 tunnl.,
hvaraf 2,500 äro sjöar och kärr. Kyrkan står
på kronogrund och brändes tillika med hela
socknen af Ryssarne år 1719. Adr. Östhammar.
Börstimman är för vexelslut, i Stockholm
bestämd ifrån kl. 1 till 2 på dagen, och i öfriga
städerne den tid, som magistraten, sedan de
handlande hörde blifvit, utsatt eller hädanefter utsätter.
Bösakälla, en märklig källa i Gökhems socken
af Westergöthland, om hvilken allmogen har flera
underliga berättelser.
Bösarp, en socken, med Simlinge, belägen i Skytts
kontrakt och härad af Lunds stift och Malmöhus
län, 3 mil S.O. från Malmö, 3/4 mil från hafvet.
Socknen hör till 2 kl. reg., beslår af 22 7/8 mtl.
och har 745 invånare. Dess areal utgör 3,009
tunnl., hvaraf blott 4 äro kärr och sjöar. Adr.
Trelleborg.
Bössa eller Byssa. Tiden då detta skjutvapen
infördes och begagnades i Sverige, torde svårligen
kunna bestämmas med fullkomlig säkerhet. Dalin
uppger, att han ”för första gången funnit
skjutgevär med krut omtalas i Sverige år 1483, uti
förlikningen mellan riksföreståndaren Sten Sture och
hans svåger Ivar Axelsson.” Lagerbring går
något längre tillbaka och, ”tror, att byssemästaren
Rodenborg, som vid Stäkeborgs belägring 1439
sköt åt riksföreståndaren Carl Knutsson, varit den
förste konstnär af denna anstalt i Sverige.”
Lektor Joh. Murberg, i ”Anmärkningar om krutets
ålder och bruk i allmänhet och isynnerhet i Sverige”,
införda i vitterhets-, historie- och
anliqvitets-akademiens handlingar, 4:de delen, anser en herr
Röding träffat rätta tidpunkten, då han förmodar, att
ett sparsamt bruk af skottvapen med krut är i
Sverige inemot 100 år äldre än Gustaf Erikssons
regering, emedan rimkrönikan, uti konung Eriks af
Pomern och Engelbrekts tid, på flere ställen
nämner byssor. — Ordet byssa, brukadt om
skottvapen, är icke äldre än krutets bruk i våra
nordiska länder, och att således, då byssor nämnas i
handlingar, som med händelserne äro samtidige,
dermed hvarken kunna eller böra förstås de
gamles skjutverktyg, blidor, murbräckor, stenkastare,
eller hvad namn de hafva må, utan endast sådana
skottvapen, som laddades med krut och stenar
eller kulor. När rimkrönikan beskrifver Stäkeborgs
belägring i konung Birgers tid, talar den flere
gånger om skott och stena; men nämner alldeles
icke byssor, hvilka troligen ej voro kända i
Europa vid den tiden; deremot förekommer ordet byssor
i senare tider som oftast, då belägringar omtalas.
Då Dalaborgshus belägrades år 1434, under
Engelbrekts uppresning, hade fogden Palm Jönsson
försvarsvapen både af nya och gamla slaget, hvarom
rimkrönikan intygar:
Skjöt fast med byssa och pila.
haffde byssor och pyla ospara,
Många byssor lagt,
Och skutu fast med byssor och pyla.
mötte sva hardelika igen
med Pyla, Byssa ok med Sten,
att the kunne thet Husit ey vinne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
