Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergtroll - Berguf - Bergunda - Bergverk - Bergägg - Berlin, Nils Johan - Bernsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bergtroll, Bergboar, Berggubbar. Om dessa
sagoväsenden har man mångfaldiga sägner. Att
sluta af dem skulle de fordom hafva utgjort en
eller flere folkstammar, hvilka i aflägsna tider
varit bosatta i landet.
Berguf (Strix bubo), hör till roffoglarnes 2:dra
familj, och förekommer, ej sällsynt, nästan
öfverallt i riket, uti bergiga, klippfulla trakter, så väl
skogbeväxta, som kala. Den är 26 till 28 tum
lång, ofvanpå svart- och brunspräcklig, under
rostgul med svarta långstreck och tvärvågor, samt har
en hvit fläck öfver bröstet; på hufvudet tvenne
toffsar, hvilka framskjuta 2 1/2 tum öfver den
allmänna fjäderklädnaden. Dess läte är ett ängsligt och
utdraget ”uhuu” eller ”uut”, hvilket i nattens
tystnad gör ett hemskt intryck, och derföre gifvit
anledning till många vidskepliga historier,
isynnerhet om den s. k. gasten, som på åtskilliga
ställen tros vara vålnaden af våldsamt eller
vådligen omkomna menniskor. Honan lägger 2 till 3
stundom 4 hvila, nästan runda ägg, uti det i
bergsklyftor anlagda boet. Födoämnena bestå af
varmblodiga djur, särdeles skogsfogel och harar; men
äfven unga kalfvar af hjort, rådjur och renar,
samt till och med räfvar; i nödfall råttor och
möss. Den jagar alltid i skymningen eller om
natten, ehuru den icke mycket besväras af
dagsljuset. Genom sin glupskhet förorsakar den
betydlig skada, isynnerhet då ungarne ännu sitta i
nästet, och bör derföre så vidt möjligt är utrotas,
hvilket bäst sker med slagjern i grannskapet af
boet, då man nyttjar kött till bete, helst af
sådana djur, som han sjelf ditfört. Alla foglar, men
isynnerhet de kråkartade, förfölja honom ifrigt och
samlas skocktals så nära intill honom, som de våga
sig, hvarigenom hans vistelseort lätt röjes, så att
han kan skjutas.
Bergunda, en socken med Öja, belägen i
Kinnevalds kontrakt och härad, Wexjö stift och
Kronobergs läns andra fögderi, 1/2 mil V. från Wexjö
samt hör till 3 kl. patron. hvartill ägaren af
Bergqvara säteri är patronus. År 1611 blef
kyrkan plundrad af Danska trupper, som borttogo bly-
och jerntaket, samt alla kyrkans prydnader och
handlingar. Åren 1823—1826 undergick den
betydliga förbättringar, och är nu försedd med torn,
hvilket inrymmer klockorna. Socknen består af
29 3/4 mtl. och har 880 invånare. Dess areala
vidd är 14,090 tunnl., hvaraf 1,360 äro sjöar
och kärr. Adr. Wexjö.
Bergverk kallas, med ett gemensamt namn, alla
inrättningar för tillgodogörande af mineralrikets
alster i stort, och äro hos oss ganska betydliga,
enär bergverksrörelsen eller bergshandteringen
utgör den ena af våra modernäringar, hvarföre den
ock sedan äldsta tider blifvit med mycken omsorg
hägnad af statsmagterna. Detta hägn har dock i
många fall urartadt till ett ofta småaktigt
förmynderskap och vidhållande af grundsatser, hvilka
för sin tid lämpliga, men utsträckta öfver
denna, hindrat rörelsens fria utveckling, hvarigenom
den till en del kommit att stanna på den punkt
der den fordom intog ett utmärkt rum, men i
senare tider blifvit af andra nationer betydligen
öfverträffad. Detta gäller dock endast för den
administrativa delen af bergsrörelsen, och
hufvudsakligen jernhandteringen, ty den vetenskapliga
forskningen har hos oss troligen öfverträffat de flesta
andra nationers, hvarpå såsom bevis må anföras,
att af de 15 egentliga metaller, som ej sedan
urminnes tider varit kända, äro ej mindre än 9
upptäckta af Svenska kemister. För befrämjandet af
bergsvetenskapen äro jemväl bergsskolor
inrättade i Fahlun och Philipstad, samt särskildta
lärare anställda uti masmästeriet och
stångjernssmidet. — Våra förnämsta bergverk utgöras af jern-,
koppar- och silfververk. De förstnämnda äro
spridda öfver hela riket, dock mest i Örebro län.
Kopparverk finnas äfven på flera ställen i riket, likväl
af ingen betydenhet, utom i St. Kopparbergs och
Östergöthlands län. Af silfververken intager Sala
främsta rummet, och har på senare tider nästan
varit den enda produktionsorten för denna metall,
med undantag af en mindre qvantitet, som vunnits
vid Fahlun. Under senaste år hafva dock goda
silfvermalms anledningar yppat sig på flera ställen
och blifvit med arbete belagda, ehuru utsigterna
för deras fortfarande bestånd icke äro särdeles
gynnande, enär man anmärkt, att sådana lika
lofvande förut visat sig i samma trakter; men aldrig
gått på djupet, utan snart alldeles utgått. Värdet
af bergverkens produktion i hela riket anses
uppgå till öfver 10 millioner R:dr B:ko årligen.
Bergägg äro ett slags runda eller äggformiga
bollar af svafvelkis, som förekomma uti
alunschiffern vid Andrarum.
Berlin, Nils Johan, professor, född år 1812,
har utgifvit Växt-kemien i sammandrag, samt
åtskilliga afhandlingar i vetenskaps-akademiens
handlingar. Förrän han år 1845 utnämndes till den
då inrättade farmakologiska professionen vid Lunds
universitet, var han farmacie- och kemie-adjunkt
vid Carolinska institutet.
Bernsten är ett fossilt harts, efter all anledning
af någon numera utgången Pinus-art, som vid
någon af jordytans revolutioner blifvit nedbäddad
under mägtiga jordlager, och hvilket harts under
loppet af de årtusenden, som sedan förflutit,
erhållit egna, från de naturliga hartserne något
afvikande egenskaper. Den förekommer mest uti
trubbhörniga och afrundade stycken eller korn,
sällan insprängd, uti yngre flötsformationer,
isynnerhet i alluvial- och brunkolslager, vanligen på
ytan orenad af sand och andra ämnen, och
oftast inneslutande väl bibehållna insekter af
utdöda arter, hvilkas samslägtingar nu lefva i de
varma länderna. Bernstenen förekommer isynnerhet
i Östersjöns södra kustländer, och har hos oss
blifvit funnen i Skåne, likasom på några få andra
ställen, dock i ringa mängd. Den rena
bernstenen är till färgen från hvitgul ända till rödbrun,
genomskinande eller genomskinlig, olöslig i vatten
och flera andra vätskor. I form af klara stycken,
af vacker färg, begagnas den till smycken och
allehanda konstartiklar; orena och mindre stycken
deremot till fernissor, samt rökmedel, emedan den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
