Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademier - Akebäck - Aken, Frans Joakim, von - Akrell, Fredrik - Akrell, Carl Fredrik - Akustik - Al - Alaner - Alanäset - Alavo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vanligen Akademiens lärare och embetsmän, som
tillhöra nationen, hvilka dock icke äro aktiva
ledamöter. — Om Akademiens byggnader och
samlingar, se Upsala.
Vetenskaps-Akademien stiftades år 1739
d. 2 Juni. Några vetenskapernas förnämsta idkare
och vänner samlades denna dag för att öfverlägga
om ett samfunds bildande, i likhet med hvad som
skett i andra länder, för deras älsklingsidéers
befordran. De voro J. Alström, sedermera Alströmer,
Kommerseråd; Baron A. J. von Höpken, sedan
Grefve, Riksråd; S. Bjelke, sedan Vicepresident; Doktor
Carl Linnæus, sedan von Linné, Arkiater;
Kapten-mekanikus M. Triewald och Baron C. W. Cederhjelm.
Sällskapets grundlagar utarbetades af Höpken, och
vunno d. 31 Mars 1741 Regeringens stadfästelse.
Från denna dag räknar Akademien sin tillvarelse,
och hon firar på den sina årliga högtidsdagar. Man
drog lott om Ordförandeskapet, och liksom ville
ödet gifva ett godt förebud åt den nyskapade
inrättningens framtid, blef Linné dess förste Præses.
Akademien hade till år 1764 sina sammanträden på
Riddarhuset, flyttades derifrån till Gamla Banken,
år 1766 till Bergskollegium, 1771 till det s. k.
Grefve Pehrs hus och köpte 1778 det fordna
Lefebureska huset vid Stora Nygatan, hvartill
Presidenten Rosenadler gaf mer än halfva köpesumman. År
1829 inköpte Akademien det Westmanska huset,
der hon för närvarande har sina samlingar och
sessioner. Dessa samlingar anses till rikhaltighet och
dyrbarhet innehafva tredje rummet i Europa, och
Akademien har tillegnat sig de ypperste af
tidehvarfvets vetenskapsmän, hvaribland de infödde icke
stå sist på rangordningen.
Vitterhets-, Historie- och
Antiqvitets-Akademien stiftades af den vittra och högt
bildade Drottning Lovisa Ulrika d. 20 Mars 1753,
afstannade åter under det olyckliga och bullersamma
året 1756, upptogs ånyo af Lovisa Ulrika år 1773,
men upphörde med hennes död år 1782. Gustaf
III gaf den sin egentliga tillvarelse d. 20 Mars år
1786, samma dag han stiftade Svenska Akademien,
båda efter Fransyskt mönster. Akademien hade i
början trenne föremål: Historien och
Antiqviteterna, Skaldekonsten samt Vältaligheten, för hvilka
särskildta ämnen tre pris utdeltes. Då Svenska
Akademien stiftades, öfvertog hon den egentliga
vitterheten och den ifrågavarande behöll vården om
historien, antiqviteterna och inskrifterna. Hon har
således under sin uppsigt Riksmuseum och
Myntkabinettet samt är skyldig att granska inkomna
förslag till inskrifter å medaljer, minnesvårdar,
offentliga byggnader m. m., hvarförutan hon utsätter
pris för historiska och antiqvariska afhandlingar,
hvilka äfven kunna vara författade på främmande
språk. Dess ledamöter delas i tre klasser,
nemligen: 20 arbetande, 14 hedersledamöter och 16
utländska. De korresponderande kunna vara af ett
obestämdt antal. Akademiens sammanträden höllos
dels på Drottningholm, dels på Kongl. Slottet i det
s. k. Hvita Rummet, dels på Fredrikshof, allt i
Drottningens närvaro, men för närvarande i
Kanslistyrelsens rum på Stockholms Slott.
Akebäck, annex till Follingbo, är beläget i
Gottlands norra kontrakt. Adr. Wisby.
Aken, Frans Joakim, von, Apothekare i
Örebro, med Assessors titel, hufvudsakligen
bekant genom sin uppfinning af ett
eldsläckningsämne, en blandning af alun, vitriol, lera och
rödfärg, upplöst i vatten, och som på 1790-talet,
då uppfinningen producerades, gjorde mycket
uppseende. Han var för öfrigt en utmärkt skicklig
apothekare och har utgifvit afhandlingar om en
förbättring i brännvins-bränningen, om magnetens
användande mot tandvärk, m. m. Född 1738,
död 1798.
Akrell, Fredrik, en på sin tid utmärkt Gravör.
Han hade studerat någon tid i Paris, der han
likväl snart af medellöshet måste afbryta sina
studier, anställdes såsom Gravör vid
Vetenskaps-Akademien och sedan vid Upsala Universitet, har
utgifvit flera kartor, glober och andra
gravyrer, och skulle, i fall ej det
handtverksmässiga brödarbetet upptagit hans tid, blifvit en
konstnär, förtjent af högt anseende. Född 1748,
död 1804.
Akrell, Carl Fredrik, den förres son,
Generalmajor och Chef för Topografiska korpsen, född
d. 13 Jan. 1779, har äfven utgifvit flera kartor,
bland andra en öfver Stockholm, en stor öfver
Sverige med topografisk och statistisk beskrifning,
en mängd plancher, t. ex. till Bergstedts resa, till
Klinkowströms bref om Nordamerika, till
Thersners fordna och nuvarande Sverige, till Klints
Sjöatlas o. s. v. Adlad, K. af S. O.
Akustik, af Grekiska ordet akuein, höra, läran
om ljudet, dess uppkomst och fortplantning, en ny
vetenskap, om hvilken i synnerhet Chladny har
mycken förtjenst. I anseende till dess
användande inom byggnadskonsten, hvilket i synnerhet är
af vigt för kyrkors, teatrars, konsertsalars m. m.
byggnad, är den likväl ännu föga utvecklad.
Al, (Alnus), ett växtslägte, hvaraf tvenne arter
förekomma vilda hos oss, nemligen: Alnus glutinosa,
egentligen kallad Al, äfven Grön-al, Klibb-al, ett
medelmåttigt, vresigt träd, som växer vid vatten
i de mindre kalla delarne af riket, och Alnus
incana, Hvit-al, Grå-al, Arn eller Allder, som i
synnerhet trifves i de kallare delarne. Veden af
båda slagen begagnas så väl till slöjdvirke, som
till bränsle.
Alaner, uppgifves af Dahlin såsom en Scytisk stam
och grannar till Odinerne.
Alanäset, kapellförsamling, är beläget i
Hernösands stift och Jemtlands norra kontrakt. Adr.
Östersund.
Alavo, träffningen vid. Den föreföll d. 17 Aug.
1808. En styrka af 3000 man, anförde af
General Adlercreutz, slog här Ryssarne och tvang dem
att draga sig tillbaka med förlust. I General
Suchtelens historia om kriget mellan Sverige och
Ryssland åren 1808 och 1809, säges det, att striden
kostat begge partierna öfver 1000 man. Ryska
förlusten var säkert så stor om icke större; den
Svenska kunde ej vara det, emedan endast 1400
man deltagit i affären. Ryssarnes styrka var 5000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
