Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
esmra
NEOLOGIENS INSTEG I SVERIGE. 307
Det land, der den nya kyrkan funnit sitt andra hem, är
Vordamerika, hvarest den första svedenborgska församlingen
bildade sig 1 Baltimore redan 1792. I Frankrike, Italien,
Holland, Danmark och KRyssland har svedenborgianismen
visserligen gjort sina eröfringar, men icke vunnit någon
betydligare mängd anhängare. Sammaledes är förhållandet i
7yskZand, ehuru inom detta land en och annan ifrigt fört dess
talan. Redan den bekante theosofen FREDRIK KRISTOFFER
ÖETINGER (T 1782) gjorde Svedenborgs skrifter bekanta i
Tyskland, och på senare tiden har i synnerhet bibliotekarien
i Tibingen JOHAN FREDRIK IMMANUEL TAFEL (t 1863) sökt
skaffa den nya kyrkans lära anhängare inom MWixrtemberg.
§ 137. SINeologiens tnsteg i Sverige.
Tiden för Svedenborgsfuppträdande sammanföll temligen
nära med en brytningsperiod för kyrkan, då scepticism och
otro började i förbund med hvarjehanda lättsinne spela
möstare öfver bibeltron. Det är bekant, att efter medlet af
13:de seklet inom den europeiska kristenheten ett s. k.
upplysningens tidehvarf inträdde, som, huru olika det än för
öfrigt uppenbarade sig 1i olika länder, dock röjer såsom sin
gemensamma grundkarakter fiendtlighet mot all positiv och
uppenbarad religion samt ett bemödande att sätta moralen i
religionens ställe och det så kallade sunda förnuftet till
måttstock för all sanning.
I Tyskland, hvarifrån vårt fädernesland erfor den största
och djupast gående inflytelsen af tidehvarfvets anda, fick
denna nymodiga lära eller den s. k. neologien sin egentlige
vägbrytare i filosofie professorn vid universitetet i Halle
KRISTIAN WOLF (t 1754). Han satte sig till hufvudsaklig
uppgift att demonstrera kristendormens förnuftsenlighet, men kom
i sjelfva verket ej längre än till en s. k. naturlig theologis
allmänna satser, hos ,hvilka just det specifikt kristliga var
alldeles bortstruket.
Snart framgick ur Wolfs skola en s. k. popularfilosofi,
som gjorde sig till språkrör för tidens triviala och platta nya
visdom. Den nyktra och kalla förståndigheten, hvars högsta
grundsats var en evdemonistisk nyttighetstheori, sattes här till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
