- Project Runeberg -  Handbok i Svenska Kyrkans Historia /
252

(1892) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

252 KYRKAN UNDER SJUTTONDE SEKLET.



så lätt att lemna dem uran afseende, då de kommo från ett
riksråd eller en riksförmyndare. Nödde och tvungne maåste
också biskoparne mången gång rätta sig efter höga herrars
sålunda uttalade vilja, och följden blef, att på grund af
ifrågavarande rekommendationssystem godtyckliga befordringar
ganska ofta skedde. Naturligtvis sökte stiftsstyrelserna göra,
hvad de kunde, för att motarbeta och stäfja ett så
förderfligt missbruk. Så t. ex. vidtog man den anordningen, att de,
som kommit till en prestsyssla genom dylika
rekommendationer eller på andra olagliga vägar, skulla till straff icke i
embetet insättas af någon kapitularis eller häradsprost, utan
få installera sig sjelfva till tecken af felaktig kallelse. Äfven
företogo sig några biskopar att affordra dem, som ville
prestvigas, skriftliga förbindelser, att de ej skulle söka sin
beforodran hos någon annan än biskopen och kapitlet. Men imed
allt detta uträttades föga, och den ifrågavarande oordningen
fortfor temligen ohejdadt ända långt in i den följande s. k.
frihetstiden.

Ändtligen skedde stort intrång i församlingens valrätt
af de beryktade s. k. konservationerna eller det småningom
häfdvunna bruket, att en ledig prestsyssla skulle tillfalla
antingen den aflidne innehafvarens enkas då blifvande man
eller hans efterlemnade son eller en redan varande eller nu
blifvande måg, genom hvilken anordning det gamla
presthuset sades skola konserveras. Såväl kyrkoordningen af 1571
som kyrkolagen af 1686 gilla detta bruk, ehuru med
förbehåll, att skicklighet och förtjenst samt församlingens gagn
och bästa behörigen afsåges. Men in praxi iakttogs sällan
nämnda förbehåll, hvadan bruket att besörja presthusens
konservation ofta ledde till de mest orimliga och orättvisa
befordringar. Man finner till och med den grundsatsen
offentligen uttalad,; att i fall af konservation en yngre prestman
kunde och borde föredragas framför en i tjensten äldre
embetsbroder. Åtminstone stadgar Wexiö stifts kyrkoordinantia
af 1619, att om prestenka vore lemnad med oförsörjda barn,
och hon till nytt äktenskap beqväm vore, så skulle biskopen,
kapitulares Och presterskapet i häradet göra all möjlig flit
att till äkta man förskaffa henne en skicklig prest, som kunde
förestå gället så väl som någon annan, och i sådant fall, heter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:08:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skh/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free