Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 KYREAN UNDER UNIONSTIDEHVARTVET.
Öfver bestämda delar af stiften voro kontraktsprostar
satte att der öfvervaka ordningen och hålla s. k. prosteting
för handläggande af vissa kyrkliga ärender.
I de särskilda menigheterna åter handhades den
egentliga och omedelbara själavården af s. k. curati eller
sockneprester. Mellan dem och kringvandrande munkar kunde någon
sång tvist uppstå, enär de senare utan särskildt tillstånd af
presten emellanåt gjorde ingrepp i hans embetsförvaltning.
Utom egentliga curati funnos s. k. prebendati, atsedda
för särskilda altaren och kapeller. Då ifrågavarande
gudstjenstlokaler vanligen tillkommit genom donationer af enskilda
personer, så ansågos desse berättigade att förse sysslan med
prest, som dock af biskopen skulle hafva kollationsbref.
Sammalunda var förhållandet i fråga om de många s. k.
kapellaner, dem konungar, riksföreståndare, slottsinnehafvare
och andra höga herrar anstälde att betjena dem 1i deras
andliga angelägenheter.
I afseende på socknepresters tillsättning förforo
biskoparne under vår period mycket egenmägtigt och bortgafvo
prestsysslor efter eget behag, utan att bekymra sig om
försarmlingarnes önskan. Emellertid var detta blott en olaglig
godtycklighet, och socknarnes gamla rättigheter stodo :i alla fall qvar
i gällande lag, om de ock för det mesta af biskoparne
ignorerades och af församlingarne icke tillbörligen upprätthöllos.
Det s. k. jus patronatus utbildade sig allt mera under
unionstidehvarfvet. När innehafvare af stora gods försett den
socken, hvari dessa lågo, med kyrka, så hade de vanligen
patronrätt och egde kalla prest, som dock af biskopen skulle
godkännas. För öfrigt utöfvades denna rätt icke blott af
enskilda patroni, utan äfven af kloster, af biskops- och
kanikstolar samt af kronan.
Anmärkas bör, att prester, som af ålder eller sjuklighet
voro oförmögne att tjenstgöra, vanligen åtnjöto nagot
understöd af kyrkomedel eller någon hjelp af sina efterträdare.
Dessutom fanns åtminstone i ett och annat stift särskilda
anordningar för sådana prester. Så t ex. inrättade den förut
omnämnde biskopen Konrad Rogge i Strengnäs ett hospital
för gamla och sjuka prester, de der ej utan församlingarnes
stora skada kunde förestå gudstjensten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
