Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 HIERARKIENS TILLVÄXT ETC.
sen icke blifvit nöjaktigt eller noggrant bestämd mellan det
nya stiftet och biskopens i Linköping. Ty påfven CELESTIN
III utfärdade 1191 två skrifvelser, af hvilka den ena
anbefaller Stenar att lemna biskop KoL i Linköping i oqvald
besittning, af hvad hans företrädare af ålder innehaft, den
andra åter befullmägtigar en påflig legat att jemte
erkebiskopen i Upsala och biskopen i Skara undersöka förhållandet
och derefter afdöma ifrågavarande tvist mellan de nämnda
stiften.
Sannolikt gälde tvisten just Fiznveden och möjligen den
s. k. Njudung eller Östrahärad och Vestrahärad, ty dessa
landsdelar kunde, såsom tillhörande den s. k. Zzohärads
lagsaga, anses ligga inom Vexiöbiskopens sjelfskrifna
embetsområde, så att han på dem förmodligen tyckte sig kunna
billigtvis göra anspråk.
Emellertid blefvo dessa anspråk helt visst icke godkända.
Åtminstone på biskop BRASKS tid säges Vexiö biskopsdöme
ännnu hafva bestått blott af det lilla landskapet Värend med
omkring 60 kyrksocknar. Hela det öfriga Småland tillhörde
också faktiskt Linköpings stift ända till 1555, då Finnveden
lades till Vexiö stift, och Njudung jemte nordvestra Småland
tilldelades en s. k. ordinarius i Jönköping, hvilken sistnämnda
anordning dock snart upphörde, hvarefter de begge
Njudungshäraderna synas hafva tillfallit biskopen 1i Vexiö, under det
hans kollega i Linköping återfick den öfriga delen af norra
Småland, ehuru Zveta och Väista härader sedermera under
KARL IX:s tid jemväl öfverlemnades till Vexiö stift, så att
detta då ändtligen fick hela sitt nuvarande område.
Om Stenars efterträdare är så godt som intet bekant.
I slutet af vårt tidehvarf nämnes dock en GREGORIUS såsom
biskop i Vexiö, och otvifvelaktigt är, att vid denna tid en
femte suffragan hade slutit sig till de fyra, hvilka
erkebiskopen 1i Upsala ursprungligen egde, och att under den nye
biskopens ledning ett verkligt stift var ordnadt eller
åtminstone höll på att ordna sig i det gamla Värend.
Jemte det sålunda organiserade småländska biskopsstiftet
tillkom snart ett annat nytt stift i Finland. Vi känna redan,
huru Erik den helige och hans följeslagare biskop Henrik i
spetsen för beväpnade svenskar förde kristendomen till detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
