Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCKEN OCH SOCKNEPRESTER.73
tillbakadragenhet, tvärtom ville gå ut och verka i verlden
såsom predikanter och själasörjare, hvarföre de naturligtvis
helst valde till sin bostad sådana orter, der en lifligare
beröring med menniskor af alla stånd lättast stod dem till
buds.
Innan vi lemna redogörelsen för munkväsendets
utveckling inom Sverige under ifrågavarande period, bör slutligen
nämnas, att ännu en annan munkorden, nämligen de s. k.
Fohanniternas 1i det heliga landet år 1118 stiftade
riddareorden redan under konung Knut Erikssons tid egde ett
kloster 1 Eskilstuna med rättighet till dervarande kyrka, hvilken
biskop WILHELM i Strengnäs till dessa bröder afträdt jemte
de till samma kyrka hörande åkrar, ängar, skogar, fisken och
annat mer. Samma orden fick omsider ytterligare ett kloster
i Sverige, nämligen Kronobäck i Kalmar län. Det hette
ursprungligen Öknabäck, emedan det låg uti en sent bebygd
och mycket skogig trakt söder om det nuvarande Mönsterås.
Det anlades i 13:de seklet och var i början ett hospital, men
förvandlades 1480 till ett verkligt kloster af johanniterorden.
§ 36. Socken och sockneprester.
I jembredd med klosterväsendets utveckling i vårt land
fortgick äfven den hierarkiska ordningens, och vi hafve att
här akta på det närmare förloppet af denna utveckling.
Hvad då först angår de särskilda lokalförsamlingarne, så
må anmärkas, att man vid deras sammanslutning till ett helt
vanligen följde de gamla nationella anordningarne. Hvad vi
kalla socken, utgjorde nämligen af ålder en borgerlig
underafdelning af det s. k. häradet, och efter kristendomens
införande skapade man icke nya lokalområden för kyrkans
räkning, utan man anslöt sig till den organisation, som redan
förefanns, så att härad och socken blefvo icke mindre
kyrkliga, än de af gammalt varit borgerliga kretsindelningar.
I början synes blott ez kyrka hafva funnits i hvarje
härad, och denna s. k. »hundaris kyrka» betraktades måhända
länge nog såsom ett slags hufvudkyrka för hela det
ifrågavarande området. Senare uppreste sig dock efter hand s. k.
»tolftakyrkor» inom häradets olika afdelningar, d. v. s. inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
