Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 HIERARKIENS TILLVÄXT ETC.
8 -33. Nya klostersamfinud.
Vi hafve sett, huru de båda sverkerska och erikska
konungahusen under hela fortgången af sin regeringstid
likasom täflade med hvarandra i att förhöja kyrkans magt. Att
de under sådana förhållanden äfven på allt sätt skulle
omhulda munkväsendet, faller nästan af sig sjelft. Öckså veta
vi redan, huru de första klostren i vårt land just förskrifva
sig från den sverkerska ättens stamfader. Och om Knut
Eriksson är förut berättadt, huru han mycket nitälskade för
klosterväsendets förkofran och till och med sjelf lät inskrifva
sig i Juletamunkarnes samfund.
I början af vårt tidehvarf var cistercienserorden den enda,
som egde kloster i Sverige. Flere sådana grundlades redan
under förra perioden. Under nu ifrågavarande tidskifte
tillkommo åtskilliga nya, hvilka, för så vidt de tillhörde det
dåvarande svenska området, allesammans voro nunnekloster.
Så omtalas före medlet af 13:de seklet ett kloster för
cisterciensernunnor i Sko, beläget på det s. k. Skogbolandet
vid Mälaren, och något senare ett annat i Szgruna. Men om
dessa begge upländska kloster, af hvilka det senare knappast
synes hafva vunnit någon fastare fot eller åtminstone ej länge
egt bestånd, få vi tillfälle att lemna närmare upplysning i
det följande. _
Söder om Mälaren anlades omkring 1233 ett
nunnekloster af cistercienserorden på Fogdön nära Strengnäs. Det
var helgadt åt jungfru Maria och kallades »Mons beate
virginis» eller Vårfruberga. Djupt in i Nerike i Edsbergs socken
låg Riseberga. AÄfven detta kloster, som synes egt tillvaro
ända från slutet af I100:talet, var ett systrakloster af
cistercienserorden. Det åtnjöt högt anseende och omhuldades
mycket med gåfvor af konungarne och skyddsbref af
pålvarne. Måhända ville man med denna klosterstiftelse gifva
en stödjepunkt för kristendomen i Nerikes och Vermlands
obygder.
I Östergötland fanns redan förut ett
cisterciensernunnekloster i DVreta. Ett nytt sådant anlades i slutet af 12:te
seklet. Det hette Askeby, låg i Bankekinds härad 1!/4 mil
öster om Linköping och torde hafva varit en koloni från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
