Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERKEBISKOP ESKIL: 37
hel kongregation eller förening af kloster, hvilka, till
befrämjande af bättre tukt och ordning, stäldes under gemensam
uppsigt af moderklostrets abbot. Till denna
klosterkongregation hörde äfven Allhelgonaklostret vid Lund. Flere
dokumenter från tolfte och följande seklerna sätta detta utom
allt tvifvel.
Före Eskils tid funnos näppeligen några flere kloster
imnom hans biskopsdöme än de nu nämnda. Men under hans
tid och genom hans åtgärd tillkommo flere nya. Så i Lund
det s. k. Se Salvatorsklostret och Trefaldighetsklostret, om
hvilka vi dock hafva ganska få underrättelser och icke ens
veta, hvarest de varit belägna. Deremot veta vi om ett
tredJe af Eskil stiftadt kloster i Lund, nämligen S. Marie- och
Petri-klostret, att det var ett nunnekloster af benediktinerorden,
samt att det legat vester om staden, der St. Peters
klosterkyrka ännu 1i dag står qvar såsom en lemning af denna Eskils
stiftelse.
Ännu vissare är erkebiskop Eskil anläggare af kloster
utom Lund inom Skånes landsbygd. Det förnämsta bland
dessa kloster var det skönt belägna Herrevad i Riseberga
socken. Det tillhörde = cistercienserorden, hvars författning
var bildad efter cluniacenserkongregationens och likaledes
afsäg att förhjelpa Benedikti regel till strängare efterlefnad.
Det bör nämnas, att denna orden, som stiftades 1098
af en viss ROBERT, hvilken anlade ett kloster i Citeaur
(Czstercium) nära Dijon i Frankrike och gjorde detta till
hufvud för en hel mängd andra munksamfund, egentligen kom
till större betydenhet och anseende genom den hel.
BERNHARD (T 1153). Denne för sin djupa och allvarliga fromhet
berömde mystiske theolog ingick 1113 såsom munk i Citeaux
och sattes tre år derefter till abbot i klostret Clairvaur
(Clara Vallis), hvilket innan kort blef moderkloster för icke
mindre än 160 andra cistercienser- eller (såsom de numera
ock kallades) bernhardiner-kloster.
Den nämnde helige Bernhard var erkebiskop Eskils vän
och rådgifvare, och det var således att vänta, det Eskil med
förkärlek skulle söka uppamma klostersamfund efter den regel,
som Bernhard hade gjort till sin. Det ifrågavarande
Herrevad blef ett sådant. Eskil stiftade det enligt
sammanstäm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
