Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
Genom foreningen med Norra Illinois Synoden kornmo Sven
skarne och de^Norskaf, som tilliorde denna Synoil, i for
bindelse med GeneraL-Synoden*). Hverken i Norra Illinois
Synoden eller i General Synoden hafve vi slått daglingande
med sanningen, utan frimodigt och sagtniodigt bekånnande,
under den forboppning, att den Augsb. Bekannelsen i den
Amerikanske Lutherska Kyrkau skulle i sinom tid åter kom
ma till sin ratt, desto snarare, som det syntes oss, att så
val i Norra Illinois Synoden, som i andra i forbindelse
med General Synoden stående Synoder en och annan bor
jade erkanna, att det kristliga lifvet, langt ifrå n att af den
rena låran quåfvas, tvertoin af och genom densamma ledes
mot evigheten inom den ratta stromfaren, hvilken Skriften
så betecknande kalder den smala vågen. Att vi misstagit
oss, sårskildt hvad angår Norra Illinois Synoden, hafva vi
på sednare tiden i mer an ett hånseende nogsamt forfarit.
Att emellertid vår forbindelse med denna Synod icke varit
utan inflytande på Norskarne inom densamma, erkannes af
dem sjelfve. Hvarken de eller vi vilja lorneka, att en tid
fanns, då de så i låra som praxis stodo nare den Ameri
kanska Lutheranismen. Det ar mange år sedan de i låran
*) General-Synoden organiserades 1820. Anledningen till orga-
niserandet af densamma var visserligen att siika forena och i
enhet bevara de olika afdelingarne inom den Liilh. Kyrkan ;
men denne yttre enhet, i hvilken de olika Synoderne af den
Lnth. Kyrkan skulle motas, var dock for grundlåggarne af
General Synoden, «åsom den ånnu er det for flere af de le-
dande mannen inom densamme, endast det medel, genom.
hvilket de ville underlåtta og påskynda mojligheten, att bringa
såvdl symboltrogna lutheraner, som och den Augsb. Bekannel-
sen nårmare upp i ofverensståmmelse med det upplyste Ame-
rikanska fornnftet. Den Amerikanska lutheranismen, the Ame-
riciin liilhrranisiii" (så kallande sig icke derfore, att den har
sitt hemvist på Amerikansk jord, utan derfore att den menar
sig utgora den mest upplysta delen inom den Luth. Kyrkan
i alla land"), antagu vål Augsb. Bekannelsen, men endast som
i hufvudsaken riktig, och hvar och en inser vål låtteligen, att
till kretsen af adiafora snart kan komma att bora det, som
inom den Luth Kyrkan alltid har blifvit ansedt som ganska
vigtig hufvu/lsak. Då inom Luth. Kyrkan, denna den fribor-
naste i den protestantiske kristenheten, — det alltid gallt som
en regel, att tåga fornuftet i trossaken tillfånge under trons
lydno, så sager deremot den Amerikanska lutheranismen mot-
satsen. Så har laran om Sacramenterna inom denna allerhogst
upplysta del af Luth Kyrkan blifvit råknad bland adiafora,
med hoggunstig tillatelse, att till och med få, om man sa be-
hagar, ofver den få tro, bekiinna och predika fullt ortodoxt.
Derfore har och General. Synodens Konstitution blifvit med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
