Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
swenskarnes hjertan, Dkr de ftngo se de norska broderna
ansigte inpt ansigte. Wal gifwas forhållandén ineJlan
Norge ocli Swerige, som kunde synas egnade att giira
broderforhållandet mindre helt och innerligt. Men lian
forsåkrade dockatt, ehuru de narwarande swenska broderna
ingalunda wille eller kunde betraktas såsom egentliga om
bud, representerande sina hemmawarande broder, hau
dock talade endast sanning, nar han sade, att en warm
och fast broderkårlek lagar i swenska folkets hjertan till
det norska folket, och att, då hetsiga rigsdagsdebatter och
obetånksamma eller mindre wal ofwerwagda tidningspro
dukter frånråknades, står qwar bland det swenska folket
en innerlig tillgifweuhet for det norska, hwilken kårlek
och tillgifwenhet de swenska broderna redan hade funnit
rikt beswarad från de norska brbdernas sida, och hoppa
des att de framdeles skulle flnna denna broderkarlek hos
norska folket icke minskad utan forokad. (Frau uorman
nens sida ropades: ja 0 Wi hafwa redan i dag inoin templets
murar af detta, stifts biskop blifwit forinanade att ej iniss-
bruka brodernamnet, och jag ar wiss att ej gora mig
skyldig till detta missbruk, då jag sagar, att swenskarne ej
wilja betraktas blott såsom krigskamrater i samina led
med de norska broderna, der strida for samma mål som
de, utan de kanna sig såsom broder och wilja alske så
som broder. Och det ar wår gladje ofwer detta brodra
forhallande, hwilken nu i eder midt uppfyller wåra hjer
tan, och hwilken jag med dessa ord i de narwarande
swenska brbdernas namn wille hafwa tolkat.
Derefter redogjorde talaren for de swenska kyrkliga
forhållandena genom att fiiist tåga hansigt till de mera
omedelbara yttringarne af lifwet, sedan framstålla den
kyrkliga litteraturen och sist den kyrkliga lagstiftningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
