Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 32. Åstorp—Höganäs—Kullen - II. Höganäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 32 Tur.
Höganäs*
hafva sedan grufvan anlades öppnats 48 schakt, hvaraf numera
endast^ 4 bearbetas. I några af de uthuggna schakten odlas nu
champinjoner. De bästa kolen säljas här liksom vid öfriga grufvor
i Skåne hufvudsakligen till statens järnvägar, de andra användas
vid bolagets egna fabriker. "Sedan schakt, oftast rundt och af 4 m
diameter med ett djup, som varierar mellan 20 och 120 m, och en
anläggningskostnad, som kan uppgå till V2 miljon, afsänkts genom
kollagren och monterats med nödiga pumpnings- och
uppfordrings-maskiner, kan det egentliga grufarbetet börja. I den flöts, som
skall arbetas, drifvas nu dels dubbelspåriga hufvudvägar i flötsens
strykningsriktning (horisontalt) dels däremot vinkelräta arbetsorter
i stigningsriktningen. Dessa arbetsorter huggas exempelvis 12 m
breda med en lika bred pelare mellan hvarje ort. Af den utbrutna
sandstenen och därtill nödig skiffer uppmuras nu pelare för takets
uppbärande, därvid kommunikationsvägar D/2 m breda lämnas å
ömse sidor af den sålunda "igensatta" orten. När ett större antal
orter nått t. ex. 150 m framåt afskäras de alla genom en med
huf-vudvägen parallell ny "linjeort", arbetarna omflyttas och uthugga
"under tillbakagående drift" de förut kvarlämnade 12 m breda
pelarna, så att till slut allt är utbrutet. Alla vägar och orter
spårläggas och längden af dessa spår i en af Skånes grufvor uppgår
till vida mer än 100 km. På dessa spår skjutas fram af
dragar-jojkar de små spårvagnarna af V2 kbm rymd, hvari grufarbetarna
asta den utbrutna bergarten till i grufvan befintliga
vagnssam-Mngsplatser, från hvilka de sedan transporteras till schakten af
elektrisk kraft. Uppkomna sorteras de olika kolen efter storlek
och askhalt, och lerorna skiljas i kolrika och kolfattiga. De förra
uppläggas i högar, som antändas och lämnas att brinna, tills allt
kolet förbränts, då en gul bränd eldfast lera — här benämnd
cha-motte — återstår." (J. Svedberg.)
Från grufvorna går man Y-ut till Ilultabo, där de stora
tegel- och rörfabrikerna äro belägna. På vägen dit passerar
man Tivoli, en vacker park med Ttvolibacken (utsikt!).
Här Folkets hus med restauration, bibliotek, teater och
samlingslokaler.
Fabrikerna afverka eldfast klinker, ask och vanlig röd
murtegel. Dessutom rör af olika slag. "Den ofvan niimnda chamotten
blandas med finmalen, obränd, kolfattig, eldfast lera, hvaraf tegel
(eldfast) formas, som brännas vid en temperatur af 1,3 0—1,500° C.
Askteglen framställas af med kalk blandad stenkolsaska, som
lufttorkas till ett lätt, segt, föga värmeledande tegel. Tillverkningen
af klinkers och rör sker nästan helt och hållet mekaniskt af de
icke eldfasta lerorna, som vid bränningen med cirka 1,250° C. sintra
samman till ett tätt, hållfast gods af knappt märkbar
absorbtions-förmåga." (J. Svedberg.)
Historik. En dag på våren 1796 utbjöd en bonde från Höganäs
fiskläge till en grefve Ruuth tillhörig lerkärlsfabrik i Helsingborg
ett lass gul lera, som ansågs lämplig till kyllerfärg. Häraf
framkallades en undersökning pa fyndplatsen, och då upptäcktes
Höganäs tvenne flötser, som voro vida mäktigare än de förut från
Vallåkra (s. 153) och Boserup (s. 146) kända. De senares innehafvare,
grefve Ruuth, inköpte då Höganäs och flyttade tillverkningen dit.
rrefve Erik Ruuth — den kände statsmannen från Gustaf 111:8
dagar — har med rätta ansetts vara Skånska stenkolsverkens
grund-läggare. Trots svårigheter af alla slag, ej minst ekonomiska,
förlorade han ej modet utan dref det stora verket alltjämt framåt.
Samma år, som verket flyttades hit, måste han afträda sin stora
förmögenhet åt sina borgenärer, och Höganäsgrufvan inköptes för
1,700 riksdaler af brukspatronen Carl Bagge i Göteborg, som året
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
