Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Folklynne - Folkdräkt - Hemslöjd - Folkspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledning
15
gäller i synnerhet slättbygden, där välmågan är störst.
Försiktig af naturen, hyser särskildt sydskåningen en
ingrodd misstänksamhet mot förändringar, hvilkas goda följder
ej ligga inom närmaste räckhåll, men är reformen beslutad,
så genomföres den ock, kosta sedan hvad det vill.
Skeptisk till hela sin anläggning, är slättbon relativt
likgiltig för religiösa väckelser. Nordskåningen med sin
lifligare inbillningskraft visar ock en större mottaglighet
för religiösa strömningar.
Utjämnandet af den forna ståndsskillnaden har gifvit
dödsstöten åt de gamla folkdräkterna. En och annan
åldring kan man väl ännu få se om söndagarna begagna
dessa dräkter i kyrkorna på landsbygden kring Ystad och
Simrishamn eller i Efverlöf och Blentarp, men snart nog
lorde de vara förvisade till etnografiska samlingar och ute
i lifvet endast finna användning på kostymbaler och dylikt.
Skånes vackraste på samma gång som äldsta dräkt fanns
i nordöstra delen af landskapet och med några variationer i
angränsande härader i Blekinge och Småland. Den har ren
medeltidsprägel, och det är den Linné kallar »de gamle
göters dräkt». De öfriga äro yngre. De sydvästra
häradernas dräkter stamma från rokokon och Asbodräkten visade
en rustik Robespierre.
En annan gammal sedvänja, som af den stigande odlingen
hotats med* undergång men likvisst räddats, var utöfvandet
af konstslöjden i skånska bondehem. Den omedelbara
naivitet, som präglade forna dagars slöjdmönster, det
omsorgsfulla arbetet och den rena smak, som röjdes i
färg-valet, höll på att försvinna.’ Inom det textilas område
tillkommer Kulturhistoriska föreningen största hedern af
att ha åt provinsen räddat denna vackra konstslöjd från
att blifva en glömd färdighet. Med ledning af museets
stora samlingar väljas och bearbetas fritt de gamla mönstren,
de gamla arbetsmetoderna och de gamla färgerna
återupptagas. Främst bland alstren af den textila konstfliten står
den flamska väfnaden; nära denna står rödlakansväfnaden
och sedan följa dukagång, rosengång, krabbasnår,
munkabälte och flossa. En gren af den gamla konstslöjden är
också spetsknypplingen, som från midten af 1870-talet fått
upplefva en renässans. Det är i trakten af Tosterup som
denna vackra och egenartade konst utöfvas. På träslöjdens
område har samma fostrande arbete utförts af slöjdskolan
i Onnestad.
Skånska dialekter bereda uppsvensken stundom nästan
oöfverstigliga svårigheter att förstå folket — bästa sättet
att göra sig själf förstådd är att tala långsamt och tydligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
