Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilket riktas så mycket uppåt, att dess lutning
utgör eu 30° vinkel emot bågens plan. För
att hålla noten spänd, Uro på håfvens undre
sida tvenne halfbågar Pästade i kors, öfver
hvilka noten spännes, och som göra att håfven blir
skålformig. Till styrka för bågen är vanligen
ett starkt snöre fästadt ifrån skaftet till bågens
motsatta rand. Huru denna håf nyttjas, då Spigg
till trankokning dermed fångas, är redan
beskril-vet viil denna fiskart, sid. 20. När deu
nyttjas för små löjor eller fiskyngel, som dermed
fångas för att användas lill agn vid djupmete
för Abborre, eller på långref, sker det alltid i
åar och strömmar, der dessa smärre fiskar äro
samlade i mängd. Fiskaren fäster då
framän-dan (förstäfven) af båten eller ökstocken vid
stranden och ställer sig sjelfi bakändan af
densamma. Håfven nedföres i vattnet 2 å 3
alnar under vattenytan och hålles der stilla en
stund till dess fiskaren förmodar, att de små
fiskar han söker samlat sig öfver densamma,
dä den hastigt uppdrages på det sätt, att
skaftet af håfven hvilar mot båtbrädden eller
stammen, som, då håfven blifvit uppdragen något
öfver vattenytan, utgör stödet för den
häfstångs-rörelse, hvarigenom den derefter hel och
hållen lylles ur vattnet och stjelpes med de
langade fiskarne i ökstocken. Dä denna håf an-
vändes vid Norsfiske sker det alltid i strömmar
eller trånga sund, der starkt strömdrag finnes.
Håfven nytljas då antingen på lika sätt, som nyss
är anlördt, att fiskaren håfvar den, stående i
ökstocken, eller ock äro på sådana ställen, der
Norsen stiger, Risgärdar inrättade för detta
ändamål. Fiskaren står då på eu öfver
Risgår-den lagd bro, nedsätter håfven i öppningen och
då Norsen inströmmat deruti stjelper nan ur
den uli en utmed risgården liggande ökstock.
Troligen är det äfven med den ifrågavarande
håfven, som Nors fångas i Clar-elfven på det
sättet, att en karl ror båten med strömmen på
de ställen, der norsstimmen vanligen plägar,
uppehålla sig, då tvenne karlar stå i hvar sin
ända af båten, försedde med h var sin håf, som
föres mot bottnen af elfven och emellanåt
upptages och uttömmes, hvarpå de åter ro
uppföre mot strömmen, för att taga ett nytt varp
på lika sätt. Med eu ungefär dylik håf
fångas Nors i sjön Sommen i Östergöthland under
vintren på det sättet, alt på det stället af sjön,
der del djupaste vattnet är, väckes en vak på
isen; utmed denna vak upptändes en eld, då
Norssen, lockad af eldskenet eller för att
hämta luft, uppstiger i vaken och blir derutur
uppöst med håfven.
19. R y s s j a
Detta redskap, som på några orter kallas
llomma, på andra Raska, har sannolikt
uppkommit af ett äldre, redan beskrifvet redskap:
Mjärden. Då man fann, att denna var
otillräcklig att dermed tillstänga de sund och åar,
genom hvilka fisken, isynnerhet under
lektiderna uppsteg, lastade man armar vid mjärden,
lämpade efter bredden af det vatten, som
borde stängas; på detta sätt uppstod Ryssjan, som
likväl under tidens lopp undergått många för-
(Pl. C, fig. b).
ändringar, innan den erhöll den form, hvilken
den nu äger. Ryssjan förfärdigas endast af not,
bunden al’ lin- eller allmännast hamptråd,
maskornas grodek rättar sig efter fisksorten, for
hvilken hon ulsättes. Vanliga uppställningen
tillgår så, alt nolen spännes Öfver 3 lill 5
bågar, allt efter som man vill hafva längden på
Ryssjan. Den främsta bågen är endast en
hall-cirkel , af en någorlunda grof och stark
gran-qvist eller hasseltelning, mellan livars ändar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
