- Project Runeberg -  Skandinaviens fiskar /
6

(1857) Author: Bengt Fries, Carl Ulric Ekström, Carl Jakob Sundevall With: Wilhelm von Wright
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sjelfva ingången. På lika sätt, som förut är
nämdt, sammanbindes, med något finare
lög-remsor, så många storändar af fina videtelningar,
att då lovsla bandet är anlagdt, öppningen
blif-ver så stor, att bunden kan med lältbet föras
nl och in genom den samma. När denna
första bindning är gjord, vidgas videlelningarne
något, och ett annat band, 3 å t\ tum från
det första anlägges. På detta säll fortfares
med lelningarnes utvidgande och bandens
anläggning, tilldess att banden uppgå lill elt
antal af 5. Sedan insälles denna strutformiga
väfnad i mjärden och fästes vid den
cirkelformiga granqvislen, der bindningen slutade.
Det förstås af sig sjelft, alt ju vidare struten
blifver, desto llere telningar fordras, och att
derföre sådana måste afspetsas och insättas
efter hand under sjelfva bindningen. Nar den
struLformiga ingången på ofvannämde sätt är
fästad vid den cirkelformiga granqvislen, bör
sjelfva öppningen, som äfven är slrut- eller
tratllormig, tillskapas. Delta verkslälles så,
alt alla smalare ändarne af videlelningarne, så
väl de, som höra till sjelfva mjärden, som
äfven de, hvilka höra lill ingången, utböjas och
sammanbindas med tvenne lögband, på 3 å 4
tums afstånd från hvarandra. De lina spetsar
af telningarne, som blifva öfriga sedan sista
bandet är anlagdt, sammanflätas lill en, circa
3 lum bred krans. Denna flätning är alldeles
lik den, som verkställes vid llätningen af
gammalmodiga brödkorgar och kan svårligen
be-skrifvas. För alt kunna utlaga den i mjärclar
fångade fisken, skäres vid den främre
cirkelformiga granqvislen ell fyrkantigt hål, hviiket,
då mjärden utlägges, lillslänges med en tunn
brädlapp, som deröfvér fastbindes. De
liijär-dar, som bindas af furu-spjälor eller fina
gran-qvistar, förfärdigas alldeles på lika sätt.

Garnmiiirdarj ehuru på lika sätt och i
samma ändamål begagnade, som de nyss
be-skrilne videmjärdarna, skilja sig från dessa,
icke endast deruti, livad sjelfva namnel
till-kännagifver, att de äro gjorda af garn, ulan
äfven i anseende lill skapnad och sammansättning.

De äro af tvenne slag: större, som alllid
benämnas Garn mjärclar, och mindre, som få namn
af Sänkmjärdar.

De förra ((ig. 4-) göras pfi (lera säll, vanligen
runda med tvenne ingångar, en i hvardera
ändan. Dessa uppställas så, att sedan man af

3 eller t\ grangrenar eller hasselslammar, af
omkring l tums diameter, förfärdigat lika
många cirkelformiga bågar af 2i lill 3 alnars
omkrets, förenas dessa medelst 4 st. hasselkäppar,
hvilka påbindas öfver bågarne sålunda, att en
båge fästes vid hvardera af hasselkäpparnes
ändar och den 3:djc midl emellan. Dessa
käppars längd rättar man efter den liingd man
önskar gifva mjärden, som vanligen är a alnar.
Sedan hasselkäpparne äro med starkt garn
pålitligt fastade vid bågarna, är ställningen eller
stommen färdig. Denna öfverdrages med nät,
som spännes och fästes så väl vid
hasselkäpparne, som vid bågarne. Ilvar och en af
in-gångarne beslår af tvenne, kilformigt bundna
notslingor, hvilka, då de äro sammanbodde och
utspände, formera en tratt eller slrut, hvilken
bör i den större iindan hafva lika vidd med
bågen, vid hvilken han fästes. Den smalare
iindan indrages i mjärden, och hela ingången
hålles spänd genom tvenne fina snören, fiistade
med ena ändan i ingångens smalare ända, och
med den andra i den cirkelformiga båge, som
ligger vid den ändan af mjärden, mot hvilken
ingången är riktad. På lika siitl insiitles
ingången i den motsvarande ändan af mjärden.
Härvid hör likväl iakllagas, att ingångarne
böra vara så långa, alt de räcka några tum
framom hvarandra, samt att de snören, som fästas
i ingångens öppning, icke äro flera än tvenne,
och all de fiislas så emot hvarandra vid
ingångens kant, att öppningen liknar en springa,
livars ena sida är mindre hårdt spänd än den
andra, så alt den lält öppnar sig för den
påträngande fisken; men faller tillbaka i sin
förra ställning, då fisken inkommit, Utspännes
åter ingången, som ofta sker, med fvra snören,
blir den öppen slående och lemnar fisken
tillfälle, att gå samma väg tillbaka, som han in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skandfisk/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free