- Project Runeberg -  Skandinaviens fiskar /
191

(1857) Author: Bengt Fries, Carl Ulric Ekström, Carl Jakob Sundevall With: Wilhelm von Wright
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Torsk (Gadus callarias Linn.).

Ar t in. Öfre käken framstående; nosen hos äldre trubbig, hos yngre spetsig;
si-dolinien hvitaktig, krökt; en fara i nacken; stjertfenan tvär.

Synon Äldre: Artedi Dcscr. Syn. p. 35 n:o 6(?) — G. morrhua Linn. Svst. Nat. I, p. 436 n:o 3. — Fn. Sv.
p. III, n:o 318. — Westgöth. resa p. 176. — Ström Söndmör I, p. 317.— Nilsson Svnops. p. 39. n:o 1. — 131 och

F. Deutsch. II, p. 199. Tab. 64. — Yarrell Hr. F. II, p. 143.

Yngre: Artedi Dcscr. Gen. p. 20 n:o 4; — Syn. p. 35 n:o 4; — Sp. p. 63 n:o 4. — Gadus callarias Linn.
Syst. Nat. I, p. 436 n:o 2; — Fn. Sv. p. Ill n:o 307; — Öländska resa p. 87; — Westgöth a resa p. 178. —
Ström Söndmör p. 316. — Ekström Vet. Ac. Handl. 1834 p. 38. — Nilsson Synopsis p 40 n:o 2 — Bloch F.
DeutschI. II, p. 194 Tab. 63. — Yarrell Br. f. II, p. 151. — Gadus ruber Mollberg Gölheb. Vet. ocli Vitt.
Sällsk. Handl. p. 31 med figur. — Kr0ver Danmarks Fiske Tom. 2 p. 1. (G. morrhua).

Gadus barbatus Linn. Syst. Na t. I, p. 437 n:o 5. — Fn. Sv. p. 112 u:o 311. — Westgötha resa p. 177. —
Skånska resan p. 220, hörer äfven hit.

Anm. Rummet tillåter icke att här framställa mera utförliga bevis derpå, alt G. morrhua och G. callarias
höra till samma arL; delta sparas till en framdeles afgifvande afhandling. Af de författare jag har till hands,
svnes mig tydligt, att Artedi först delat arten, föranledd af äldre författares skrifter. Att han sjelf aldrig sett
sin Gad. dorso dipterygio, ore cirrato, cauda aequali fere, cum radio primo spinoso (Syn. p. 35 n:o 6) bcvises
deraf, alt han ej beskrifvit den, och i diagnosen infört: radio primo spinoso, soin mig veterligen icke linnes hos
någon af Torskslägtet. Det citerade stället hos Artedi ulgör dock enda grunden för Linni/s G. morrhua, som de
sednare Ichlhyologerne afskrifvit, eller med något förändrad diagnos antagil såsom skild. Namnel G. morrhua
bör således förkastas, såsom hvilande på falsk grund; namnet G. callarias måste antagas såsom det enda rätta.

Den första författaren jag känner, som betviflat artskillnaden mellan dessa två är Faber (Naturgesch. d. F.
Islands p. 105). Det va aflidne Prof. B. Fries, som, efter observationer, gjorda i Bohuslänska Skärgården och
af oss fortsatte samt beki ftade, först sammanslog dessa förmodade arter. Jag vågar icke påstå att den skilnad,
som Ström i dess Beskrifve.se over Söndmör I p. 317 gör emellan: Sild-Torsk och Skrey åsyftar G. morrhua
och G. callarias; mellan dem är troligen samma skilnad, som Engelska fiskaren gör mellan Scotch Cod och
Dog-ger Bank Cod och den Bohuslänska, mellan Välgild Torsk och Slo Torsk. — Det lärer således vara det rätta att
anse de nyare förfatlarnes G. morrhua för en äldre och deras G. callarias för en yngre af samma art. Denna
uppnår likväl, på mindre djup och i mindre salt vatten, såsom i Östersjön, aldrig någon så betydlig storlek att
den kan jemföras med en fullväxt (G. morrhua) från Nordsjön. — Det är anmärkningsvärd! att Hr Yarrell, som
erkänner sig icke hafva sett någon G. callarias, likväl (History of Br. F. T. II p. 149) kommit sanningen så nära,
att han anser G. callarias vara en sydligare varietet af G. morrhua d. v. s. en afkomling som vistas på
grundare vatten *).

B/n. 12 å 15, + 17 å ao + 17 a 19. Brf 19. 1?/’. 6. Afn. 18, 19 + i5 till 18.
Torskens vanliga storlek, då han fångas den afsmalnar starkt lill sljerlfenan. Ryggen
inomskärs, Sr omkring 2 fot; de som tagas på nästan rak, afkullrad; buken likaledes afkullrad
hankarna ute i hafvet äro större och uppgå nå- mer och mindre hängande, särdeles på honan,
gon gång lill 4 fols längd och omkring 2 LM. Kroppens största höjd upptager omkring i af
vigt. — Kroppen är föga hoptryckt; högst och längden, frän nosspetsen till stjertfenans bas;
bredast öfver början af l:a ryggfenan, hvarifråu största bredden utgör omkring 3 al höjden. Huf-

•) Då Hella var nedskrifvel ocli afsändl lill tryckning, erhöll jag 3:d je häftet af Kröyers FörtjenslfuUa arbete
öfver Danmarks fiskar, hvarest en lika anmärkning linnes, i Tom. 2 p. 3 och följ. med mera utförlighet
al-handlad, hvarföre jag ock hänvisar läsaren till näinnde arbete.

Skandinaviens Fiskar. Haft. 5 26

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skandfisk/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free