Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lians rot. Hufvudet viggforraigl, triangulärt
af-spelsadt, medelmåttigt stort; dess längd utgör
omkring j af kroppsliingden till stjcrtlenans rot;
höjden af den linie, som laller från nacken lill
gälnäset genom orbitans bakre kant, är lika med
halfva längden af hufvudet, och bredden af
del-samma, tagen öfver bakre kanten af orbita, är lika
med afslåndot frän nosens spels lill främre
kanten af pupillen. Pannan platt, profilen något
stupande och näslan rak. Nosen utdragen, spetsig.
Munnen medelmåttigt slor. Af de lika långa
käkarna synes den undre längre då munnen är
öppen; men tillsluten faller den undre käken
inom de breda platta suborbilalbenen. Dess
rand utgöras af niellankäksbenen. 1
mellan-käkshenens kant finnes en enkel rad af fina,
spetsiga, lika stora, glest sittande och något inåt
böjda länder; en lika beskaffad tandrad finnes
äfven i nedre käken; utom dessa äro svalgbenen
täckte af långa, borstlika tänder. I kanten af
gombenet finnes en rad mycket små tänder,
af hvilka likväl 2 ;i 4 som sitta främst i
spetsen af plogbenet äro betydligt större än
gombenets. Tungan liten, slät med fri spets. Ögonen
medelmåttigt stora, ligga högt; diametern af or-
bitan utgör omkring i af hufvudets längd, de
1 •
täckas af en tunn genomskinlig hinna, som
sträcker sig utåt hufvudet, omsluter ögongloben och
beläcker den mer och mindre, men lemnar
alltid en perpeiulikulär springa öfver pupillen.
Näsborrarna ligga ögonen närmare. Af gälbågarne
har den, som ligger närmast locken, på ena
sidan en rad mycket långa kamländer. Gällocken
tunna med jemna kanter; locket i bakre kanten
nästan rakt ined afrundadt hörn; förlocket
trekantigt med afrumlad spels. Gälöppningarna
stora; gälhinnan som är fri, icke fästad vid
gälnäset, har 7 strålar af hvilka de 2 bakre ligga
under gällocket.
Kroppen är täckt med mycket fina fjäll,
hvilka med obeväpnadi öga svårligen upptäckas,
Sidolinien, som ligger mycket närmare ryggen äu
buken, börjar vid gälöppningens öfre kant och
sträcker sig i en rak slingrande linie till midleu
af stjertfenan. Anus ligger vid början af sisla
| af kroppslängden, räknad frän uosspelsen lill
stjertfenans rot.
Första Rvggfennn, hvars alla strålar äro enkla,
är kort, hög och nästan trekantig, med den bakre
kanten cirkelformigt inskuren. Dåden nedlälles,
infaller den uli en djup fåra i ryggen vid
feu-roten, så alt den icke synes. Strålarnas antal 10 å
12; den 2:dra längst, den sisla mycket fin och
kort sitter, då den finnes, fri utom den tumia
membranösa fenhuden. Andra Ryggfenan, som
börjar öfver anus, är lägre än den första, hälften
så hög som lång, och i randen inskuren; haren
odelad, mycket kort, och 11 il 12 greniga strålar,
samt är vid roten bekliidd med fjäll. De
Ijifenor , som ligga mellan 2:dra ryggfenau och
stjertfenan, äro alllid 5, böjde åt höger och utgöras af
en enda mycket grenig stråle; de åler, som ligga
mellan anal- och stjert-feuan äro likaledes 5, eller
stundom blott 4, och alldeles lika med dem pä
stjertens öfre del, ulom alt de äro böjde åt
v,inster. Bröst fenorna, på snedtlen afspetsade, hafva
hvardera 19 strålar, de 2 första odelade, den
4:de längst. Dessa fenor hafva ett högt läge och
ligga uli en fördjupning, så alt ingen knöl
uppkommer vid roten du fenan nedfaller.
Bukfenorna, som sluta under början af l:sta
ryggfenan äro smala, snedt afspetsade och hafva hvar*
dera 6 strålar af hvilka den första är hel, de
öfriga greniga och den andra längst. Dessa
fenor sitta tält intill hvarandra, och då de
nedfällas, ligga de uli en fördjupning, som har en
hudfåll på sidorna. Analfeuau, framför hvilken
står cu fri tagg, som icke hörer lill fenan,
börjar något bakom början af 2:a ryggfenan med
livilken hon har lika form och fjällbetäckning
samt 12 strålar, af hvilka den l:a hel, de öfrige
greniga. Stjertfenan mycket utskuren med vidt
utgrenade, smala lober, som hafva spetsarna
al-rundade; stråiarnes antal, som i anseende till
fenhudens tjocklek med svårighet räknas, är
omkring 8+16+8. På sidorna af stjertspetsen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
