Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hos alla do vertebrerade djurens foster
ut-göres lorsla anlaget till ryggraden af en s&
kallad Chorda dorsalis, som är aldeles sä
beskaffad, som den nyss beskrilna gelatinösa ryggraden
hos Myxine. Den yttersta liinuau iir den del,
som skall förvandlas till verlebrer, ligamenter,
och benhud. Delta tillgår sä, alt mellan de
från ryggmärgen utgäende nervslammarne bildas
i denna hinna tunnt brosk, som börjar från 4
bestämda punkter, hvilka utvidgas och
samman-llyla lill ringar. Dessa ringar äro början lill
verlebrerna. De bli tjockare, och från bestämda
I >ei i v andli ngspu nk ter börjar deras förbening, som
sprider sig vidare i ringen. Då ringen blir
tjockare i nä l sjclfva chorda dorsalis, hopsnärjes
denna, så alt omsider bloll elt liut hålq varslar för
densamma i midten af ringen eller verlebern;
men emellan 2 närliggande vcrtebrers iindar är
en större cavitet, som aldeles fy lies deraf.
Slutligen hopväxa äfven hålen i midten, och
cavi-teterna fyllas med benämne, då chorda dorsalis
aldeles undanträuges och försvinner. Ju Iiöstc
o _ o
organiseradt ett djur är, desto tidigare försvinner
den ursprungliga bildningen, och om man
genomgår djursericn, så linner man alt olika
djur-former qvarstadna vid olika ut veck linsgrader: de
lägre djuren hinna blott till något visst stadium
af de högres utbildning, utan alt komma längre,
och jusl dcrlöre äro de: lägre djur. Sålunda
ulgöres ryggraden hos Myxine blott af en
chorda dorsalis med sin ryggmärgs-kanul, som
aldrig får broskringar omkring sig. Ilos Stören
har den fått tydliga broskringar; hos många
andra fiskar bli vertebrcrua temligen fullständiga,
men blott broskarlade; hos de vanliga Jiskurna
äro verlebrerne aldeles förbenade, men chorda
dorsalis qvarstår alltid i cavitelerna uti deras
ändar, och sammanhänger genom del fina hålet
i midten. Ilos de lägre Jmfibiernas (grodornas)
larver är ryggraden ännu bildad såsom hos
fi-skarnc, men efter förvandlingen fyllas cavitelerna
och vertebrerna bli solida, liksom hos ödlorna
och alla högre djur. Fog/arne bibehålla chorda
dorsalis endast till ungefär halfva kläckningstiden
(troligen högst olika hos olika ordningar), men
ilen försvinner innan ungen lemnar ägget. Hos
Däggdjuren försvinner den redan i början al’
fostertillståndet.
Ilos Myxine såsom hos vertebrerade djuren
i allmänhet sträcker sig ryggmärgs-kanalen
framom ändan af chorda dorsalis, och är der
utvidgad lill eu kapsel lör lijernan, eller ettcranium,
i hvars botten och sidor finnas hål för de från
lijernan utgående nervstammarna, hvilka lill läge
och antal någorlunda motsvara dem hos de öfrige
vertebrerade djuren. Uti lijernan saknas cerebellum.
Clanium är mjukt, till en slor del bloll
liinn-artadt. Uti dess bakre del har dock t3’dligt
brosk afsatt sig, isynnerhet kring främre spetsen
af chorda dorsalis, och baktill, vid hvardera sidan,
ligger eu med cranium hopvuxen, stor, rundad
broskblåsa, som innehåller hörselorganernc, och
svarar mot klippbenet hos raenniskan. Derifrån
utgår elt ganska sammansatt apparat af tunna
brosk och ben, hvilkas lmfvud-delar äro l:o cn
stor båge med många utskott och grenar, som
räcker framom cranium och motsvarar gombenen
(med gomhvalfvet), samt 2:o en broskstjelk,
svarande mot ett af tungbenets horn, vid. hvilken
det stora, af liera stycken sammansatta lunghcnet
är fäsladt. Öfre och undre käkben finnas ej.
Af de förut beskrilna länderna sitlcr den öfre
vid gombenets tvärstående del (båge), och de
undre vid tungbenels sidodelar, men de äro ej
(listade lill benet, ulan visa sig såsom blotla
hudbildningar på dessa ställen.
Från framändan af cranium utgår cn slor,
rundad näscavitetsom inuli är försedd med
stora longitudinella hudveck (conchae nasalcs).
Den öppnas framåt lill yttre näsöppningen,
genom ett enkelt, med broskringar bclagdt rör,
och bakåt, genom ett vidt rör som öppnar sig
i svalget, och denna förening gär, liksom hos
menniskan och de högre djurklasserna, till och
med amfibierna, mellan cranii bolten och
gombenets båge eller tvärslående del. Den bildar
således en öppen förening mellan yttre
näsöppningen och svalget, liksom hos de högre klasserna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
