Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F I u n d r e - S 1 ä g t e t,
Knapt någon annan djurform iir genom
ka-raklerer oeli yttre utseende så skarpt begränsad
som Flundrorna, Ii vilka utgöra eu egen familj
bland de mjukfenige benfiskarna, oeli den
afdel-uing blaml dessa, som hafva bukfenorne
sittande under brösLfenome (malacopterygii l/ioracici).
De karakteriseras genom sin breda, starkt
sammanplattade kropp, med rygg- och anallena
som upptaga nära hela kroppslängden, samt
isynnerhet derigenom alt håda ögonen sitta på
samma sida af hufvudet. — Hnfvudskålen är
nemligen så snedt vriden, atl det ena ögat
blifvil llyttadt öfver till motsatt sida. Fhindrorue
hafva alltså en normal bildning, som hos alla
andra djur skulle vara en högst märkvärdig
monslrositet, och ifall Flundrorne vore för oss
ovanlige, skulle vi utan tvifvel anse dem för de
vidunderligast bildade af alla djur, men vanan
alt se denna djurform gör, alt den i allmänhet
väcker löga uppseende. Bland Flundrorne skulle
ett exemplar, hvars ögon vore belägne såsom
andra djurs, vara ett missfoster, och ett sådant
exemplar lärer iiuuu aldrig vara funnet; man har
blott sällan trälfat missbildningar af dessa fiskar,
hos hvilka det öfre ögat varit flylladt upp på
öfversta delen af hufvudet, och således kommit
helt liära den sida, hvartill det, efler analogien
med andra djur borde höra.
Oaktadt denna snedhet i hufvudet, återfinnas
dock hufvudskålsbenen i det närmaste så som
hos andra fiskar, blott förvridue till skapnad och
läge. Hos de öfrige kroppsdelarne finnes äfven
någon brist på symmetri, ehuru i en vida ringare
grad. Munnen är alllid något sned och tänderne
olika på båda sidor; ofta saknas de på ögonsidan;
bröstleuau iir mindre på blindsidan,
anal-öppnin-gen är viind åt samma sida o. s. v. Men den
mest i ögonen fallande olikheten mellan sidorne
är den, att ögonsidan iir färgad, vanligen mörk,
brunaktig, och blindsidan livit. Detta, äfvensom
ögonens läge, står i närmaste sammanhang med
Ple.uronecles Art. JLinn.
dessa djurs lika egna sätt atl röra sig; de
simma nemligen platt på sidun, med den hvita
blindsidan vänd mot bottnen: ögonen och den
högre utbildade färgen äro vände uppåt, mot
ljuset. Flera andra fiskslag finnas, som hafva
likså sammantryckt kropp som flundrorne, men
alla utom dessa simma dock såsom vanligt, med
ryggen uppåt. Det iir äfven ryggen som hos de
lleste fiskar iir starkast färgad, medan den mot
bottnen vända buksidan vanligen iir b vit.
Stundom finner man dock Flundror, som hafva
blind-sidan fläckig, eller lill en del af samma (arg
med ögonsidan, och någongång, ehuru ganska
sällan, dem som hafva den helt och hållet
färgad. Delta skall till och med vara normalt hos
en Grönländsk art (Pl. pinguis Fabr., Cynoglossus
Fn. Grönl.)
Fu del Flundreartcr hafva ögonen vanligen
på högra, andra på vänstra sidan; men
undantag trällas doek, t. ex. al vår allmännaste art,
1’1. Flesus, som vanligen har ögonen lill höger,
men hvaraf ofta viinsterögade exemplar finnas.
Flundrorne sakna simblusa. Analöppningen
ligger ända iVam under bakre kanten af gällocket.
Buk-kavileten iir således ovanligt liten, men den
lörlänges bakåt med en vik pä hvardera sidan
om skelettet, hvilket är nästan en likså
besynnerlig egenhet, som hufvudels bildning. Hos
andra djur med fullt ulbildadt skelett
omgif-ves nemligen buk-kavileten af refbenen, och ifall
den lbrtsältes bakom dessa, så upptages den
emellan grenarna af vertebrernes undre
taggutskott, så att buk-kaviteton alltid omgifves af
skelettet. Hos Flundrorne äro deremot refbenen
alltför små alt kunna omsluta buk-kaviteten, och
dennes bakre förlängningar omfatla taggutskotten,
tvertemot vanliga förhållandet hos andra djur.
Arter af Flundreslägtet finnas i alla kända
haf och utgöra öfverallt en omtyckt föda. De
flesta arterna lefva nära stränderna på föga djupt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
