- Project Runeberg -  Skandinaviens fiskar /
49

(1857) Author: Bengt Fries, Carl Ulric Ekström, Carl Jakob Sundevall With: Wilhelm von Wright
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

livit, ofliickaJ. Med undantag af på buken ocli
hufvudet äro spetsarne af fjällen tvärsöfver blå,
ljusare nedan, mörkare ofvan, livaraf
halfniån-furmiga (lackar uppstå, som ganska myckel
pryder denna lilla lisk. Ilufvudet är gulbrunt,
med mörkare panna ucli gulaktigt lock;
längs-efter löpa vanligen G violetta band, såsom
tömmar, i den riktning figuren utvisar. Iris är
rödbrun, med en lin ljusare ring närmast den
i vackert grönt skiftande pupillen.

Till den inre byggnaden öfverensstämmer
denna art med de föregående.

Grässnultran tyckes vara de nordiska
haf-vens tillhörighet, den förekommer sparsammare,
än de föregående arlerna. Sydligare vid
Skandinaviens kuster än Bohuslän, ar den ännu
icke anträffad. Den delar för öfrigt samma
lef-nadssätt, som dess samslägtingar; håller sig
likväl mera vid de yttre skären, och sökes
förgäf-ves långt inne uti fjärdarne; så är åtminstone
förhållandet i Bohusläns skärgård. På de
ställen, der hon vistas, träffas den i små sällskap.
För fiskaren liar denna lilla art intet värde.

Pl. 10.

Gädda, Esox Lucius Linn.

Synonymi.’ Arletli Descript. Spcc. sid. 53; — Syn. sid. af>; — Gen. sid. l j. Linn. Fn. Sv. N:o 355; —
Sysl. Nat. I. sid. 5i6. Rctz. Fn. Sv. sid. 35o. Ekstr. Vet. Acad.s Handl. iSJi. sid. 75. Nilss. Synops. sid. 36.
S/och Oecon. Natnrg. d. Fisclie Deutsclil. Tab. 3’-’.. Tom. I. sid. 229.

Rf. 19 ä 21; Af. : 6 ii 18; Brf. 13 ii 15; Rf. c) å 1 1; Stf. 1 g.

Inom de mj it/f eniga fiskarnes afdelning
och den ordning bland dessa, som liafva
bukfenorna sittande bakom bröstfenorna
(Abdoini-nales), bildar Gäddan typen för en liLen
naturlig familj, som efter henne benämnes
Giiild-familjen (Esoces). Denna skiljer man lätt från
de andra derpå, att rjggen endast har en
enda kort fena, som har sin plats så långt
lill-haka, alt den och analfenan sitta midtemot
hvarandra. Vår Fauna upplager endast 2:ne
arter, som höra lill denna familj, nemligen
Gäddan och Näbbgäddan , hvilka båda Linné
förenade uli släglet Esoje, men som sedermera
hlilvil delade uti 2:ne slägten Esox och Belone.
Dessa åtskiljas derpå, att käkarne hos Esox äro

rundade, trubbiga, den öfre bildad af
mellan-käks- och maxi11 ar-benen gemensamt, då
Belone har dem uldragne uli lurigt utskjutande
näbb, och öfverkäken hufvudsakligen bildad af de
båda mellankäks-benen; dessutom har Esox
gommen rikligt beväpnad med länder, som
Belone saknar m. m.

Den största storlek, som Gäddan uppnår
inom Sverge, kan efter flera tillförlitliga
uppgifter från skilda orler antagas att utgöra en
iiingd af 3 alnar, och en vigt af 2:ne LU. Så
stora Gäddor höra likväl, åtminstone numera,
lill sällsyntheter; de flesta, som Ringas, hålla
emellan r och 4 fot * längd. Förhållandet
emellan Gäddans längd och vigt är olika hos olika
individer; hos äldre och mera fullvuxna lilltå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skandfisk/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free