Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mästersvenner skola sig hos sina mästare väi
och redeligen förhålla i deras verkstad och
arbetet icke försumma, varken genom fri måndag,
spatsergång eller annan fåfänga på någon annan
söknedag; gör det någon och försummar
därigenom en dag arbete för två och så framgent
och böte två daler silvermynt till ämbetslådan
och sexton öre silvermynt till de fattiga, och
vare mästaren förpliktad detta, så ofta det
händer, att giva åldermännen och bisittarna
tillkänna vid böter två daler silvermynt till
ämbetslådan; men i fall gesällen genom sin
försummelse och spatsergång förorsakar mästaren
någon märkelig beviselig skada, bör han förutan
bemälte böter den uppfylla».
Med uttrycket »annan fåfänga» torde ha
avsetts bl. a. den gamla seden att följa de
vandrande gesällerna till stadsporten, där några glas
tömdes till den bortdragandes ära och välgång.
Även deltagande i s. k. fastlagsspel lär ha
inbegripits i förbudet. Sedan lång tid tillbaka hade
nämligen gesällerna brukat fira
fastlagsmån-dagen med varjehanda upptåg, vilka för övrigt
forekommo långt in i vår tid. Man spökade ut
sig på olika sätt, drog i procession från gård till
gård och åstadkom mer eller mindre lyckade
spektakel, spelade, dansade, åt och drack. Ett
mycket vanligt nöje bestod i att »slå katten ur
tunnan». Redan år 1669 ingrepo överståthållare
och råd i Stockholm mot denna »fåfänga» och
varnade vid straff »gesäller, lärdrängar och andra
uti varjehanda ämbeten här i staden vid denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
