Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
IV. På vandringar och i härbärgen.
Gesällvandringen betraktades såsom ett mycket
viktigt led i strävandena att förkovra yrkena.
Syftet med densamma var nämligen framförallt
att bereda de unga männen tillfälle att fortsätta
yrkesutbildningen. På Gustav Vasas tid var
gesällvandringen till och med obligatorisk. En
svensk gesäll skulle ha vandrat minst två år,
^ mr
om han ville räkna med att en gång bli upphöjd
till mästares rang och värdighet. Då 1669
års allmänna skråordning utfärdades, fastslogs
emellertid att vandringen skulle vara frivillig.
Det skulle stå utlärlingen fritt att stanna kvar
på den plats, där han hade tillbringat sin
lärotid, och »när gesällen haver sin tid hos
mästaren uthållit, vare icke förpliktat, som här uti
somlige ämbeten skett är, emot sin vilja att
vandra av staden utan söke sig arbete hos
vilken mästare han behagar». I samma
skråordning stadgades, att »vill någon gesäll vandra,
skall han taga pass av ämbetet och giva till
lådan en halv daler silvermynt och till
skrivaren i skrivarelön och betale papperet».
Utfärdandet av vandritigspass förutsatte
myndigheternas tillstånd från fall till fall. På 1700-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:41:30 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/shsges/0088.html
