Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tarna vid Huskvarna faktorier. Anledningen var
även i detta fall missnöje med lönen. Tack
vare ett energiskt och skickligt bistånd av den
kände publicisten och juristen Per Johan
Höppe-ner undgingo de att bli dömda för myteri och
uppror, d. v. s. det straff som deras arbetsgivare
påyrkade och som Krigskollegium, till vilket
arbetarna hade vänt sig med sina klagomål,
helst torde ha sett att de blivit ådömda.
1 stället för att tillgripa arbetsnedläggelse i
vanlig mening försökte gesällskapen komma
tillrätta med förmenta eller faktiska
missförhållanden genom att förmå sina medlemmar att
begiva sig ut på vandring och förhindra
invandring av främmande gesäller. Härvidlag använde
man sig av s. k. skymfebrev, d. v. s.
bojkottmeddelanden som sändes till gesällskapen såväl
inom som utom landet. Effekten av en sådan
»skymfning» blev oftast synnerligen kraftig.
Skymfebreven användes även mot gesäller, som
förbrutit sig mot inom yrkena gällande skick
och sed. Varje gesällskap förfogade över
någonting, som man kallade svarta boken eller
svarta tavlan. Den som fick sitt namn
antecknat där var praktiskt taget urståndsatt att
försörja sig, till dess han sig omvänt och bättrat
samt blivit tagen till nåder hos
gesällskapet. Härom yttrar Lundell i sitt bekanta arbete
Om hantverksskrån, näringsfrihet och arbetets
organisation: »Förseelsen måtte hava varit huru
ringa som helst, så blev dock den, som
vandrade ur staden innan han medelst böter förlikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
