Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLANDA. 205
Vid hans bosättning anknyter sig årtalet 1647.
Skogshöjden söder därifrån kallades Glashöjden och var
kronopark, hvilken troligen blef såld till invandrande fipnar.
Norra delen af denna höjd har kallats Moltenäs (af molten,
hjortron), nu Mörtnäs. Den första bostaden hette Ötorpet
och var belägen vid den lilla sjön Gladåkerns nordligaste ända
samt upptogs af en finne, Anders Simonsson. Denne flyttade
sedan upp på höjden väster därom och nedsatte sig där,
och denna bostad äges af hans efterkommande ännu i dag.
Denna bostad ligger ett hundra fyrtio meter högre än den
närliggande Öfre Gla och har en mycket vidsträckt och skön
utsikt åt sydost och nordost.
I västra Mörtnäs bär den af en annan finne upptagna
första bostaden namnet Bjurdammen. Man vet ej] med sä-
kerhet mera om denne man, än att han hette Mattes och var
skytt. Han fick bosättningsrätt af riksrådet Axel Sparre,
genom dennes befallningsman Nils Gudmundsson. En annan
finne nämnes: Per Jonsson från Åkerbo socken i Finland,
hvilken först var bosatt i den nuvarande Heden i Glafva och
därifrån flyttade till Mörtnäs. En hans afkomling i sjette
led, nu nära åttio år gammal, har tagit afskrift af gamla
handlingar, och ur dessa bekräftas, hvad här meddelats.
Numera är den finska befolkningen mycket uppblandad,
men i mycket skiljer den sig dock ännu från de öfrige
inbyggarne. Den mörka hyn, de mörka ögonen och det
svarta håret visa tämligen tydligt finsk härkomst.
Dessutom är deras dialekt helt olika den öfriga be-
folkningens. Ett ord må anföras såsom exempel, nämligen
första personens pronomen sing: »Jaxs. Vokalljudet uttalas
såsom samma ljud i annan, andra med flera, och detta hvar
de äro bosatta. Man har frågat dem om detta är finskt,
men detta veta de ej, dock tro de att så är. Finska språket
synes ha dött ut helt och bållet vid slutet af förra århundra-
det, ty de nu lefvande äldre säga sig ej hafva hört det talas,
men deras fäder ha sagt sig hört samtal mellan äldre per-
soner, som de ej förstodo.
J. Dalgren,
skollärare, Karlanda.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
