Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGARNAS BEBYGGANDE. 255
Finnen tog skidorna på fötterna, näfverkunten på ryggen
och bössan eller bågen på axeln, och sålunda tillryggalades
ända till tio mil om dagen. Blef föret dåligt, slog sig
finnen ned i skogen, gjorde sig en »nya», och bössan skaffade
honom föda, kanske också mård-, räf- eller vargskinn, som
han kunde sälja, när han kom till bebyggda trakter. På
några få veckor var sålunda resan fram och tillbaka gjord.
Vid invandringen kommo karlarna oftast något år förut,
kvinnor och barn på våren eller sommaren med någon led-
sagare 1 följe, hvilken skyddade dem och flottade dem öfver
vattendragen. Till den fjärde inflyttningen vill jag räkna
de finnar, hvilka under hertig Karls tid fingo tillstånd att
slå sig ned här. Då hitkom också min släkt, Hämmäläjnen.
Många af de finnar, som då togo sig hem i Finnskogen,
hade säkerligen bott på andra ställen i Sverige.
Vid den femte inflyttningen, som ägde rum ganska
sent, kommo bland andra Tomas Häck-Häckinen, som först
slog sig ned vid Rattsjöberg, Henrik Bymäjnen, som tog
sig hem vid Afundsåsen, Jacob Vedalajnen, som bosatte
sig i Hjärpliden och Pert Röjstajnen i Flatåsen. Där
finnarna slogo sig ned, byggde de sig vanligen en badstuga
eller ett pörte med gluggar åt alla fyra väderstrecken; man
kunde således, hvarifrån vinden än kom, ha en glugg öppen
och i lä. Dessa stugor voro omkring åtta alnar i fyrkant,
som man ännu kan se på de gamla tomterna. Oftast lades
byggnaden där, hvarest berget låg nära jordytan; så vardt
berget golf. I taket sattes starka stänger rätt öfver, och
på dem kunde andra stänger läggas, och härpå lades rågen,
då den skulle torkas.
Vid en vägg, eller i ett hörn, upptimrades en bänk,
hvilken fylldes med sten. Häröfver hvälfdes en ugn och
täcktes med ett alnstjockt lager sten, så att e] röken och
elden skulle tränga ut, ty murbruk begagnades ej. Vid
fara och tills bössan blef i ordning, utgjorde ugnens stenar
försvarsvapen. Större pörten byggdes sedan, men ej förr,
än de först byggda ruttnat ned.
Timmerhandeln i norra Värmland. Innan Sverige
och Norge voro förenade, var det förbjudet att sälja timmer
till Norge, För att hindra sådan handel å de vattendrag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
