Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Carl XII:s krigare under fångenskapen i Ryssland efter slaget vid Pultawa till freden i Nystad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
understöd, som de hade att bekomma ur den gemensamma kassan i
Moskwa? Sedan först vissa belopp deraf blifvit afsatta för
communion-vin och medicamenter, skulle det öfriga fördelas. Det var i
sanning icke mycket. Man eger specification på hvad en fången
officer af sin Öfverste bekommit under 10 års fångenskap, nemligen
158½ Dal. Sm:t, eller icke fullt 16 Dal. Sm:t om året[1]. Endast
de, som i fäderneslandet hade enskilt förmögenhet eller egendom
att draga vexlar på, undgingo den allmänna nöden och sökte äfven
efter förmåga bistå sina stridskamrater och vänner. Men den stora
mängden officerare råkade snart i stor fattigdom, isynnerhet i de
aflägsnare eller mindre städer, der de ingenting kunde förtjena.
Från staden Solwytschegodsk skrefvo till exempel tvenne „förnäma„
kaptener i början af 1714 till sina bekanta i Archangel, att de
föregående sommaren skaffat sig sitt lifsuppehälle genom björnjagt,
men under vintern hade de intet att lefva af. Gerna ville de
arbeta, hugga ved eller göra hvad helst de kunde till att förtjena
några kopek; men dertill fanns ingen utväg. Några voro så utblottade,
att de af sina vapenbröder, som voro i bättre vilkor, begärde
fårpelsar för att dermed skyla sin nakenket och skydda sig för
kölden[2]. Till General-Guvernören öfver Siberien insände fångarna
ofta suppliker om understöd[3]: denne man var dem mycket
bevågen och skänkte tid efter annan några tusen Rubel till fördelning
bland de mest behöfvande och hjelpte dem för öfrigt i hvad han
kunde[4]. Äfven andra rika och förnäma Ryssar följde hans
exempel och voro ädelmodiga och hjelpsamma mot de tappra och hårdt
pröfvade krigare, som blifvit försatta i en sådan torftighet[5].
Men behofvet lärer menniskan att arbeta. Dessa män, af hvilka
de fleste från ungdomen haft kriget till sitt yrke och vapnen till
födkrok, fingo nu lära sig fredens idrotter och började utöfva
hvarjehanda handtverk och konster, hvaruti Ryssarna vid denna tid voro
oförfarna. Några företogo sig att samla perlor, slipa dyrbara stenar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
