Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och när jag gick mot altaret fram,
där satt både gamla och unga.
Men alla, som mitt bälte såg,
de glömde båd* läsa och sjunga.
Hej villom vi, i Roderland
där känner de mig och mina.
Och prästen bjöd mig stutar sju
och alla var de hvite.
Men när jag såg på bältet mitt,
tyckte jag det var för lite’.
Hej villom vi, i Roderland
där känner de mig och mina.
Och kungen bjöd mig dotera si’
och hälften af sitt rike.
Men när jag såg på bältet mitt,
tyckte jag det var för lite’.
Hej villom vi, i Roderland
där känner de mig och mina.
Det var allt om en måndagsmårn,
jag satt i mina tankar,
så bytte jag bort bältet mitt
mot ett par lappa’ vantar.
Hej villom vi, i Roderland
där känner de mig och mina."*)
Det var, som den gamla tunga melodien
ville dröja kvar i rummet. Systrarne hade tårar
i ögonen, också Dagmar var fången i stämningen.
Bara gubben Jiitterbock såg förströdd ut,
han spädde på sin grogg och rullade en cigarr
mellan fingrarne på apotekarevis, i tvekan om
han skulle tända. Men så kom Johanna i dörren.
Hon hade sin finaste svarta klädning och hvitt
*) Melodien å sid, 368.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
