Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefnadställning förflöt Channings lif lugnt, under stilla men ihärdigt
arbete i det godas tjänst. Och likväl har han därunder utöfvat
ett inflytande, som sträcker sig jorden rundt och allt jämt värkar
befruktande i ädla sinnen.
Den stora makten hos Channing var hans tro på människo-
Människonaturen. Idén om förnuftsvarelsens oförvanskliga höghet var från naturen,
början och förblef allt framgent grundtanken i hans lifsåskådning
och hans värksamhets ledstjärna. Äfven på det religiösa området
var hans första och sista ord förnuftet. Hans ofta uttalade
öfver-tygelse var, att kristendomens värde beror helt och hållet på
dess förnuftighet. »Kunde jag icke vara en kristen», säger
Channing, »utan att upphöra att vara förnuftig, skulle jag icke tveka
i mitt val. Jag känner mig pliktig att uppoffra för kristendomen
egendom, ära, lif. Men jag bör icke för någon religion uppoffra
det förnuft, som höjer mig öfver djuret och gör mig till en
människa. Jag kan ej göra mig begrepp om något större helgerån
än att öfva våld mot eller förneka den högsta förmögenhet, vi
hafva fått af Gud. Om vi det gjorde, skulle vi kränka gudomen
i vårt eget bröst.»
Likasom unitarierna, måste Channing sålunda förkasta det
öfvernaturliga, det som i religionen strider mot förnuftet och
därmed äfven alla de dogmer, som de olika bekännelserna
upp-stält såsom kristendomens grund. Desse Channings själsfränder
betyga, att deras tro helt enkelt är den åter upplifvade urkristna
tron; att Kristi och hans apostlars lära, sådan hon föreligger i
nya testamentet, på det noggrannaste öfverensstämmer med
judendomens stränga monoteism; att de äldste kristne under mer än
ett århundrade troget fasthöllo detta gudsbegrepp; att det begynte
grumlas först genom de alexandrinska och platonska skolornas
spekulationer angående Guds väsen och sätt att uppenbara sig
att en väg banades för den trinitariska dogmen genom
påtryckning från kyrkliga myndigheter, understödda af käjserliga
maktspråk. De åberopa sig därjämte på det kända historiska
sakförhållandet, att ett allvarligt motstånd imot treenighetsläran gaf
Världsfreden. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
