Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan Buckhingham blifvit mördad, slöts hastigt fred med
Spanien och Frankrike. Dessa länders styrelse bekrigade
hvarandra. Spaniens förfall fortgick allt jämt och påskyndades af
Richelieus hänsynslösa politik. Denna upptogs och fullföljdes
af Ludvig XIV, med hvilken det kungliga enväldet i Frankrike
genom militärmakten nådde sin höjdpunkt.
Redan samma år Ludvig öfvertog regeringens ledning (16Ö1), Ludvig xiv.
var han nära att börja krig med Spanien i anledning af frågan
om hvilketdera rikets ministrar i främmande land skulle intaga
första platsen. Spanien måste gifva vika. Trots pyreneiska freden
(1659) och tvärt imot den ed, hvarigenom både han och hans
spanska gemål frånträdt all arfsrätt till Spaniens tron, sökte han
likväl 1667 med vapenmakt tilltvinga sig en del af detta land.
Från denna tid ända intill freden i Utrecht 1713, således i
fyrtiosex år, låg Frankrike i ständigt krig med andra europeiska makter.
Därunder afslötos visserligen fredsfördrag några gånger. Men då
Ludvig slöt fred med en makt, var det endast för att samla styrka
till nytt anfall eller för att vända sina vapen mot någon annan
stat. Traktater besvärade honom lika litet som högtidligt afgifna
eder. Han förhäfde sig öfver all lag och rätt och godkände
endast maktens utslag.
Spanska kriget svälde ut till ett krig, hvari nästan halfva
Europa väpnade sig mot Frankrike. Ehuru det lyckades Ludvig
att vid freden i Nijmwegen (1679) vinna afsevärda fördelar, hade
han dock så utsugit sitt land under dessa tolf krigsår, att han
kort före freden icke kuiide sammanskrapa mer än 4,000 man till
att förstärka sin armé med, Oaktadt han uppbådade adeln i massa,
såsom kronvasaller, för att ersätta de värfvade truppernas
otillräcklighet. Men för hans öfvermod funnos inga gränser. Midt
under freden borttog han den fria staden Strassburg från tyska
riket. Borgerskapet måste efter sitt afväpnande på knä svärja den
främmande härskaren undersåtlig trohet. Domkyrkan invigdes
åter till katolsk gudstjänst. Tyghuset tömdes, inkräktaren höll
ett högtidligt intåg. Biskopen hälsade honom framför katedralen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
