Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ögonen öppna för den muhamedanska världens ljusa sidor.
Reform-Detta var i synnerhet fallet med tyske käjsaren Fredrik II, som käjsaren.
anförde ett femte korståg och (1228) lyckades eröfra och för en
kort tid behålla Jerusalem. Sedan han blifvit förtrogen med den
arabiska civilisationen och fått syn på de faror, hvarmed
påfve-dömet hotade Europa, började han en strid på lif och död med
denna allt mer fruktansvärda makt — en strid, som med många
växlingar fortgick under hela hans lefnad.
Denne ovanlige furste stod långt framom sin tid. Han lät
utarbeta visa lagar, tillämpade strängt grundsatsen om lika
rättigheter och lika bördor samt lagens välde öfver alla, äfven öfver
adel och kyrka. Han gaf religionsfrihet åt alla bekännelser, frigaf
alla trälar på sina gods, gjorde rättskipningen billig och lätt
åtkomlig för de fattige, förbjöd enskilda fäjder, ordnade handeln
efter nära nog modärna grundsatser, inrättade marknader, samlade
bibliotek, lät öfversätta de störste grekiske författarne, anlade
zoologiska trädgårdar, grundade betydande undervisningsanstalter
och stiftade stipendier åt fattige studerande med lofvande anlag o. s. v.
För kristenhetens öfverhufvud var allt detta en gudlös
styggelse, som måste utrotas. Fredrik och hans värk fördömas.
Ett par gånger bannlyst, öfverlämnas hans kropp i satans våld
till hans själs fromma, medan hans meningsfränder brännas eller
dömas till inspärrning för lifstid. En af de värsta synder, som
lägges honom till last, var att han uttalade den gudlösa satsen,
att »Gud ej begär af någon människa, att hon skall tro något,
som ej kan bevisas med förnuftet». Slutligen lyckades det att
uppreta hela den förmörkade kristenheten mot Fredrik och besegra
honom, sedan han i tretio år hållit ut i kampen mot påfvedömet.
När Innocentius mottog underrättelsen om sin fiendes död (1250),
utropade han i en adress tili Siciliens prästerskap: »Må himlarne
fröjdas och jorden bli glad, ty blixten och stormen, hvarmed den
allsmäktige så länge hotat edra hufvud, ha genom denne mans död
förvandlats till uppfriskande västanfläktar och befruktande dagg!«
Under detta jubel drabbades Fredriks anhängare med gruf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
