- Project Runeberg -  Världsfreden /
339

(1900) [MARC] Author: Klas Pontus Arnoldson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arffienden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

troligen är den längsta inskrift, som från forntiden bevarats.

Här omtalas bl. a., hur Babylon för andra gången intogs af
perserna; hur Darius lät nedrifva stadens murar och spetsa 3,000
af dess invånare; hur han utkämpat nitton siaktningar, kufvat
tio uppror och låtit korsfästa ledarne, sedan desses näsa och
öron blifvit afskurna. Öfver dessa ogärningar berömmer han
sig i inskriften. Och han försummar aldrig att för hvarje seger,
han omtalar, tillägga, att den vunnits genom guds (Ahuramazdas)
bistånd. »Dessa länder, som från mig affallit, hafva genom lögner
blifvit bragta därtill. Men Ahuramazda gaf dem i mina händer
och såsom min vilja var, skedde dem.» (Fr. Spiegel, Die alterpersischen
Keilinschriften). Man ser, att de store ariske krigsherrarne icke
blifvit mycket långt efter sina höga semitiska föredömen.

Hur desse stormäktige i alla tider betraktat bristande hän- Xerxes.
gifvenhet för kriget såsom ett oförlåtligt brott mot deras högsta
bud, erinras man om tydligt nog i Herodotos’ berättelse
angående Xerxes’ sätt att visa sin erkänsla mot en rik lyder, Pytios,
som frikostigt undfägnat icke blott konungen, utan äfven hela
hans här, samt dessutom erbjudit pänningbidrag till det blifvande
fälttåget mot Grekland. Hären satte sig i rörelse vid vårens
början 480 f. Kr. Just som den bröt upp, blef solen osynlig, Oaktadt
luften var ren och klar. Xerxes, bekymrad häröfver, frågade
magerna, hvad detta kunde förebåda. De svarade, att solguden
förkunnade grekerna deras städers försvinnande. Detta svar
förvandlade Xerxes’ bekymmer i glädje. Men Pytios var dock för
sin del öfvertygad, att den inträffade solförmörkelsen bådade
ofärd åt hela företaget, hvarför han, litande på den ynnest han
vunnit genom sin förut visade frikostighet, vände sig till konungen
och anhöll om tillåtelse för sin äldste son, hvilken, jämte fyra
yngre bröder, skulle följa konungen i kriget, att få stanna hemma,
för att vårda Pytios på hans ålderdom. Öfver denna begäran blef
Xerxes högeligen uppretad och svarade, att när konungen själf,
med sina barn, bröder, släktingar och vänner, drog i härnad,
vore det oförsynt af Pytios att begära ett undantag för sin son.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sehop/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free