Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den första åtgärd han genomdref var af ekonomisk natur.
De små jordbrukarne och daglönarne i Attika vid denna tid voro
till följd af de missförhållanden, som åtföljde ett samhällstillstånd,
hvilket uteslutande gynnade de högre klasserna, skuldsatte hos
de rike. De dryga räntorna uppslukade största delen af deras
lilla förvärf. Solon började sitt värk med »bördornas lättande».
Denna åtgärd bestod väsentligen i en förändring af myntvärdet
till gäldenärernas förmån. Vidare afskaffades hårda lagar, och
en brottmåls- och civillagstiftning infördes, som efter den tidens
förhållanden måste räknas till de mänskligaste och för individens
frihet mest gynsamma. En mörk skugga faller dock på den soloniska
lagstiftningen därigenom, att den vid vittnesförhör i brottmål
bibehöll tortyr för slafvar.
Sådana skuggsidor bör man ihågkomma för att ej låta
hänföra sig till en blind beundran för forntidens fria
samhällsinrätt-ningar eller uppställa dessa såsom ideal för nutiden. Så mycket
stort och skönt, som än fans i dessa samhällsinrättningar, erkände
de dock aldrig fullt människans rättigheter, utan blott
medborgarens. Slafveriet förblef en grundval för forntidens hela samhällslif.
Dock måste medgifvas, att i Atén slafvarne, med undantag af det
i lagskipningen kvarstående barbariet vid domstolarne,
behandlades mänskligare än i det öfriga Grekland, och att Solons lagar
gjorde mycket för att skydda dem mot deras herrars förtryck. I
regeln var deras ställning ganska god, och i många fall stodo
de nära nog på en kamratlig fot med sina herrar.
Genom de lagar, som rörde statsförfattningen, vardt Solon
den atenska demokratiens grundläggare. Han indelade
medbor-garne efter förmögenheten i fyra klasser. På de tre första af dessa
klasser fördelades de direkta skatterna på så sätt, att den första
klassen skattade för hela sin förmögenhet, den andra med ett
afdrag därå och den tredje med ett större afdrag — således
progressiv beskattning. Den fjerde och talrikaste klassen
(bestående dels af icke-jordegare, dels af innehafvare af jordegendom,
som var för liten att komma ens inom den lägsta beskattningsgraden)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
