Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rundt om bland de inbjudne. Alla, som möjligen kunde, infunno sig Högtider,
på denna tid vid det förnämsta tämplet. De frånvarande ditskickade
gåfvor. Vänner gåfvo hvarandra skänker. All osämja hvilade.
Vid offerfästerna slaktades åtskilliga djur. Af dem var
julgalten i synnerhet helig. Under vissa högtidliga bruk invigdes
han på julafton, men offrades först längre fram på vintern. Sedan
djuren slaktats, spådde prästerna af inelfvorna och det rinnande
blodet, hvilket därefter stänktes på gudabilderna, tämplets väggar
och den församlade menigheten. Offerdjurens kött kokades i
kittlar öfver en eld, som var tänd midt i gudahuset, och anrättades
därefter såsom måltid för offergästerna. Icke sällan offrades äfven
människor för att blidka gudarnes vrede under krigsfara,
hungersnöd eller annan svår anledning. För detta människooffrande
utsågos vanligen trälar, krigsfångar och brottslingar. Vid så väl
dessa, med dylika ohyggligheter förbundna, som andra
högtidligheter druckos skålar till gudarnes ära, först Odens, till seger för
konungen och riket; därnäst Njords och Frejs för landsfred och
god äring; därpå plägade man dricka den tredje skålen till ära
för Brage, vältalighetens och skaldekonstens gud, och många
drucko jämväl en skål till berömlige förfäders minne.
Prästerna stodo, som sagdt, i högt anseende. Hos tyskarne
tillhörde de adeln och egde som härolder och domare ett stort
inflytande. Att man gjorde sig en hög föreställning om dem
äfven i de skandinaviska landen, finner man af det fornnordiska
prästnamnet godi (af gud). Bland skandinaverna sträckte sig
deras inflytande äfven till krigsärenden. Prästadömet var hos dem
ofta förbundet med konungavärdigheten, liksom delvis äfven hos
sydgermanerna, hvilka i religion och samfundslif bevarade sitt
arf från Norden. Här saknades alltså icke anknytningspunkter
för den nya religion, som under namn af kristendom utträngde
den gamla Asatrons yttre former. I dessa former fortlefde den
gamla andan. Asalärorna och de kristna kyrkolärorna
sammansmälte lätt. Oden blef Kristus; Tor blef Petrus; Loke blef
djäfvulen o. s. v. Den gamla saken hade fått ett nytt namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
